- Project Runeberg -  Ljungars saga /
385

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. En midsommardag på Myllyranta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Myllyranta bar intet annat yttre spår af ofrid, än
att hälften af dess stridbare invånare hvarje natt vakade
under vapen af fruktan för ett röfvareband, som
från nejden af Letto utbredde skräck öfver Satakunta.
Kvarnen, laxpatan, gärden, åkrar och åbyggnader vittnade
om fortsatt omsorgsfull vård. Och likväl hade en
stor förändring timat äfven i denna vrå af världen.
Efter Västerås recess år 1527 hade Myllyranta, såsom
de flesta klostergodsen, nyss indragits till kronan och
underlydde nu närmast fogden i Satakunta, som väntades
till orten för att öfvertaga besittningen i konungens namn.

Det fanns således ingen brist på samtalsämnen för
den lilla krets af gamla bekanta, som midsommardagen
satt församlad under gårdens ekar vid forsens entoniga
brus, medan förstugukvisten var prydd med halfvuxna
björkar, och en majstång på gården inbjöd byns ungdom
till lekar. Inkeri, nu sjuttiårig, satt där, fryntlig
och rask, på sin gungplanka; bredvid henne till höger
mäster Gervasius, ansenligt skröpligare än i sin myndiga
välmakts dagar, till vänster Josua och Silla, medan
en talrik skara af byns invånare hade lägrat sig på
gräset eller på hela och halfva kvarnstenar, som voro
upplagda på gården. Föremålet för allas uppmärksamhet
var en tjugoårig djäkne, Josuas äldste son, Elias,
en lärjunge af reformatorn Peder Särkilaks, nyss hemkommen
från Åbo och ifrig att för släkten utlägga den
nya tron.

— Det är så — slöt ynglingen sitt föredrag i
predikoton och med ungdomens hela tillförsikt till sin
nyss förvärfvade lärdom — det är så, sen I, att vi nu
kommit från kvarnkammarens mörker med en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free