- Project Runeberg -  Ljungars saga /
396

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Den siste Ljungars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans folk hade endast sina harnesk och stormhufvor,
dem stigmännen saknade, att tacka för lifvet. Men när
slutligen den ena röfvaren efter den andra begynte uppklättra
på klippan och nedslunga stenar öfver sina fiender,
hotade striden att sluta med den lagliga ordningens afgjorda
nederlag. Två af Davids folk hade, svårt sårade,
dignat till marken, två andra hade fått lättare sår. David
ensam var oskadd. Hvar är Knut Stensson? Intet svar.
Det katolska Finlands stridsrop: Sankt Erik till hjälp!
ljöd från de hårdt beträngdes läppar, då plötsligt ett anskri
från de längst bort stående gaf striden en oväntad utgång.

De två afdelningar, som David utsändt att kringränna
röfvarekulan, hade funnit den obevakad och, vägledda af
jagthornets signaler, med möda banat sig väg öfver berg
och snår. De voro blott tolf man, men deras spridda rop
läto stigmännen frukta en antågande öfverlägsen styrka.
Förvirring uppstod i angriparnes leder. Striden upphörde,
stigmännen bortkastade sina vapen och spredo sig i vild
flykt till sina gömställen bland bergen.

David förföljde dem med sitt förenade folk. Det
var en outtröttlig, mödosam jagt, som varade större
delen af dagen. Fram på eftermiddagen hade hälften af
stigmännen blifvit fångne och bundne, när ett åskväder
af oerhörd våldsamhet tvang David att upphöra med
jagten. Himmelen stod i lågor, blixt efter blixt genomkorsade
luften, de stoltaste furor störtades af stormbyn
eller klöfvos af ljungelden. Aldrig förr hade man i dessa
trakter, där dock åskan så ofta är sommarens dagliga
gäst, bevittnat någonting liknande.

Mot klockan sex på aftonen upphörde ovädret, och
himmelen klarnade. Uttröttade, våta, uthungrade, kunde
nu David och hans folk lämna de bergsklyftor, där de
sökt sig en tillflykt, och återvända med sina fångar till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free