- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
62

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Två qvinnor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lycklig i sitt äktenskap, och hon älskade djupt och
verkligt den der herr..."

"Tyst, min lilla Ebba, det här är ett alltför delikat
ämne att afhandla sa här i societeten," sade halfhögt
en gammal fru, som med oro observerat den uppmärksamhet
detta samtal väckte, och nu hastigt bytte
om ämne för konversationen.

"Hvad var det för en historia?" frågade ifrigt en
gammal grefvinna, som var litet döf och icke hörde
hvarom fråga var, sin granne, en annan fru, som hade
alla sina sinnen högt uppdrifna, och hörde och såg
vanligen en liten smula mer än andra till och med.

"Ack, min Gud! det alluderades på den der
skandalösa historien som alla menniskor tala om, om
den vackra fru T., som rymt ifrån sin man och flyttat
till sin älskare – kan man tänka sig en sådan horrör!
– och nu, som det påstås, har älskaren i sin ordning
farit sin väg och lemnat henne att i sin ensamhet välja
emellan att dö af svält, ty hon har sjelf ingen förmögenhet,
eller återvända till sin man, hvilken, som
det påstås, icke mera vill se henne, hvilket man visst
icke kan förundra sig öfver; emellertid är det en
horribel skandal, hon var med i societeten, man visste
om ingenting ... Jag begriper icke hur en qvinna kan
glömma sig så långt ..."

"Ja ja, det var högst illa ... att gifva saken en
sådan offentlighet," sade den gamla grefvinnan, som,
ehuru äldre än berätterskan, likväl tycktes bättre
begripa glömskan, och skakade betänksamt sitt hufvud.
"Men ungdomen är nu för tiden så djerf och obetänksam,
man trotsar alla bruk och seder, i min tid var
man mera försigtig ... en dam af stånd flytta till sin
amang som en symamsell, åh! det är att varadårhusmessig
... om hon rest sin väg, men stanna här i
Stockholm, hvad jag beklagar hennes anhöriga ... i
sanning, man kan med fru Lenngren säga: Blygsamhet,
du sköna dygd, hvart i Guds namn tar du vägen ..."

Tonerna från ett piano hördes i detsamma, man
arrangerade en vals; de båda gamla damernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free