- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
76

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Två qvinnor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den lille gossen hade flere gånger jämrat sig och
ropat sakta; men i brådskan att snart bli klädd hörde
hon ingenting och stod just färdig i citrongul tarlatans-klädning
och bukett på bröstet, då en mycket rödnäst
och slarfvigt klädd madam inträdde.

"Ack, det var för väl att madam kom! Nu kan
jag just vara lugn för lille Frits, medan jag går bort
några timmar," sade Lovisa och fäste en svart silkesschalett
varsamt omkring hufvudet.

"Ja bevars, nog ska’ jag se till honom, det kan
jungfrun vara säker om. Det är inte första gången
jag pysslar om lille Frits."

"Ja, om inte madam vore så beskedlig och löste
af mig lite ibland, så kunde jag aldrig härda ut att
vaka natt och dag och jemt sitta instängd ... Se der
på bordet har madam vatten med lite saft, som doktorn
har sagt att han får dricka, annars så är det just
ingenting att göra vid honom."

Sköterskan gick och madamen satte sig tungt ned
på en stol bredvid vaggan och stödde armbågarne
emot knäna.

Lampan brann alltmera matt, den lille gossen
jämrade sig oupphörligt och gummans enda synbara
deltagande derför var att med foten då och då gifva
vaggan en häftig knuff, för att sätta den i rörelse,
och styrka sig sjelf genom grundliga klunkar ur en
butelj, som hon hade med sig i klädningsfickan.

Då barnets oro emellertid tilltog, gick hon fram
till bordet, tog en silfversked som låg der bredvid en
droppflaska, och fylde den med en del af innehållet
i buteljen, som hon medfört, drog undan gardinen för
vaggan, reste upp gossen till hälften och hälde bränvinet
hastigt i hans lilla torra halföppna mun.

"Det skall göra honom godt och ge honom ro
att sofva," mumlade hon, under det barnet med förvridna
drag nästan i konvulsioner nedsjönk på kudden.

En half timme derefter voro gossens plågor öfver,
ännu en gång famlade de små händerna förgäfves

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free