- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
119

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dörrar stängda, ingen menniska, syntes, och här funnos
inga ringsnören en gång.

Högljudda röster och barnskrik ledde likväl nu
min uppmärksamhet åt en annan sida; jag följde ljudet,
gick öfver den smala, smutsiga förstugan eller portgången,
hvilket det skulle föreställa, och inkom på en
gård, som tycktes begagnas helt och hållet till soplår.
Två madamer i häftig dispyt om ett ämbar, hvilket
båda sökte rycka till sig under en ström af ovett,
accompagneradt af en liten smutsig pojkes skrik, stodo
midt på gården och syntes icke särdeles benägna att
lemna mig någon upplysning om den jag sökte.

Emellertid gjorde jag ett försök att skrika öfver
detta larm, i det jag frågade om sekter Brandt bodde
i huset, alldeles invid den ena madamens öra och med
en röst, som – tack vare mina lungors styrka –
kom henne att i förskräckelsen göra ett tvärhopp,
hvarvid hon släppte det omtvistade ämbaret och lemnade
den andra käringen tillfälle att hastigt undkomma
dermed genom en dörr midtemot.

En ursinnig blick, som troligen ytterligare blifvit
förklarad genom ord, om icke brådskan att förfölja sin
flyende fiende hade förmått henne att rusa efter denna,
blef det enda svar jag fick på min förfrågan.

Emellertid kom en beskedlig smedpojke, hvilken
nära blifvit omkullskuffad i dörren af den uppretade
madamen, just i detsamma ut och försäkrade mig, att
hela det huset, som jag gått igenom, var endast
begagnadt till magasin och att ingen bodde der.

Emellertid var jag säker att en gång förut hafva
varit der och funnit den jag sökte; dessutom fanns ju
verkligen en ringsträng deruppe. Jag begaf mig alltså
ännu en gång uppför de långa mörka trapporna och
ringde, så att det genljöd i hela huset, och verkligen
efter några minuter hörde jag steg innanför, dörren
öppnades och en gammal qvinna syntes.

Jag frågade efter sekter Brandt, och sökte med
detsamma få komma in genom dörren, hvilken gumman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free