- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
158

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Hämden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

DAGDRIFVEBIER OCH DBOMMEBIEK.

tf?:!
S* j.

$fä\

I: i!

"Jo, ser ni, det ar en kamrat, som jag tänker
göra sällskap med . . . han har litet pengar, vi ska åka
... han har pass och allt ar i ordning; men jag har
inga andra kläder an dessa.. . det Tore väl en småsak
att skaffa sig, men jag vill komma härifrån sa fort som
möjligt. . . det ar ändå ett par dagar, som jag hållit
mig gömd hos en bekant. .. och ni finner väl, att man
icke kan komma någonstädes i denna kostym," sade
Carl, med ett ironiskt leende, betraktande de usla
trasor, som knappt skylde honom.
"Ja, det förstås ... du ser för usliger ut... var det
icke annat.. . det kan jag då, Gud ske lof, tjena dig
med . . . jag köpte just i går en alldeles gentil kläd-
ning for ett rampris ., . alltsammans nästan nytt. . . det
var då en riktig lyckträff, som nu kommer väl till pass."
"Men bara de icke äro stulna. . . det kunde ställa
till spektakel, i fall fan vore lös ... och jag vill akta
mig for sådant sa länge."
"Åh nej...jag tror icke. det, jag känner menni-
skan som sålde dem . . . det ar en fattig stackare,.. . de
ha varit hennes mans.. . jag tror de ska passa dig bra
.. . vänta lite!"
Gumman tog ljuset och öppnade dörren till eji
liten mörk skrubb eller garderob, hvarifrån hon straxt
derefter utkom med en hel mängd gamla kläder på
armen.
"Se här ... jag menar detta ar inte dumt," fortfor
hon och tog an en rock, an en gammal väst, an ett
par urmodiga pantalonger och höll dem med en viss
stolthet sa, att det dåsiga talgljuset på det mest för-
delaktiga sätt skulle belysa dem.
Hennes son tycktes emellertid icke dela hennes
tanke om deras värde, ty han betraktade dem med
missnöjda blickar, under det han mot armen hvässade
en gammal rakknif, som han uppdragit ur tröjfickan.
"Och detta ar allt hvad ni har att bjuda på ?...
det ar ju ideligen sommarkläder . .. hur fan skall jag
kunna bli försvarligt kladd med detta .. . har ni inga
ytterplagg ?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free