- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
180

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under detta år hade han vållat sin farbror så
många förluster, obehag och förargelser, att den lille
hökaren hundra gånger trodde sig skola spricka af
harm och grämelse och ännu kände sig uppröras af
en rättmätig vrede, då han tänkte på, huru den ständigt
tafatte och tankspridde Jakob gifvit de fina jungfrurna
härsken lax och dåligt smör och de bästa varorna
deremot åt barnungar, som togo dem på kredit,
huru han låtit osten mögla och sedan skänkt bort den,
låtit laken rinna från sillen, tappat smöret på golfvet
och satt fast sina fötter deri, smetat såpan på fingrarne
och aldrig kunnat lära sig att gifva vågen den
bestämmande knuffen, utan vägt för frikostigt och
glömt att fordra betalning, under det att han i stället
ritade figurer på disken med en kritbit och till och
med öfverraskat sin förgrymmade farbror med dennes
väl lyckade porträtt, då gubben helt hastigt kom för
att väcka honom ur hans artistiska distraktioner.

Endast slägtskapen skyddade honom från att icke
ögonblickligen blifva bortkörd, men man kan icke begära,
att den äfven skulle skydda honom ifrån handgripliga
tillrättavisningar och dräpande tillmälen.

Då pröfvoåret ändtligen var slut, hade Jakob
blifvit så tunn och torr och gråblek, som en stockfisk
i herr Kuttings bod, och han sade en dag helt ödmjukt
och med nedslagna ögon:

"Farbror, jag härdar icke ut längre ..."

"Inte jag heller," svarade den uppretade hökaren.
"Du må packa dig härifrån ... du skulle ruinera mig
inom ännu ett år ... du duger icke till hökare, du har
intet geni, och det fordras i en hökarbod."

"Det är sannt," sade Jakob sorgset.

"Du är tjugo år, hvad skall det bli af dig?"

"Jag skall arbeta."

"Arbeta, på hvad satt då? ... Kanske du tänker
sätta dig att sudda med en kritbit eller klåttra med
en blyertspenna, som du här gjort?"

"Ja, jag skall bli målare ..."

"Du, min Gud och skapare, att vilja bli målare,
då man kunde bli hökare ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free