Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 DAGDRIFVERIER OGH DRÖMMERIER.
ren hvilken dag jag ville . . . Han har hört mig dekla-
mera både i sällskapet Abcd och "Hökarnes lilla jor-
diska lada", der vi haft några tillställningar; men att
bli en sådan der Kupido, som alla fruntimmer slitas
om, det ar knäfveln sa tröttsamt... Jag kan icke be-
stämma mig för saken.te
"Ja, det ar sannt..." sade Jakob leende.
"Ack, hvilken balsamitisk afton! . . . "Qvällens
festmoln guldet kransa, tolfvorna på ängen dansa",
alldeles som Bellman sa skönt säger, tycker du icke
det?. . ." sade Geschvinder suckande och vände näsan
rätt upp i vädret, sa ätt cigarraskan for ned öfver
ansigtet på honom.
"Du ar odräglig med dina bakvända citationer..."
"Bakvända permissioner . . . Hvad ar (Jet du säger r"
utropade Geschvinder förskräckt och tittade hastigt ned
på sina ben, under det han torkade askan ur ögonen.
"Adjö med dig!" sade Jakob och steg upp.
"Nej, vänta, hvart går du?"
"Ah, jag tänker att gå ned till Riddarholmen och
se ångbåtarna komma ..."
"Hvad ar det för nöje. . .Kom, sa gå vi in hellre!
Jag bjuder dig på ett glas punsch eller en tu ting ..."
"Nej tack, adjö!"
"Sådan tvärvigg du alltid ar ... Adjö då ... F|ir
du icke höra af mig, sa vet du, att jag sitter på bysls
eller har schappat till Amerika," sade Gescfrvinder
skrattande och hviftade med näsduken.
"Hvilket språk!..." mumlade Jakob, höjande på
axlarne och aflägsnade sig, under det Geschvinder hviss-
lande och svängande med käppen styrde sina steg till
paviljongen.
Af en slags omedveten kärlek till hemmet bru-
kade Jakob ibland, då han hade tid, gå ned till Rid-
darholmen för att se de båtar anlända, som kommo
ifrån hans hemtrakt, och detta anspråkslösa nöje hade
han nu pånjint sig, såsom en förevändning att komma
ifrån den vänskaplige, men obehaglige hökaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
