Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
DAGDRIFVERIER OCH DRÖMMERIER.
"Jag har ingen annan tanke an på detta åter-
seende, det ar min största glädje."
"Det ar äfven min," sade Thea okonstladt.
"Adjö, herr Jakob!"
"Adjö!"
Ju mera Jakob under hemvägen tänkte på Thea,
desto mera förtjusande fann han henne. Just det
friska och praktiska i hennes förståpd, som bjert kon-
trasterade mot hans eget melankoliska och veka sinne,
var det kanske som mest behagade honom. Spåren
af lidande i hennes unga ansigte, som tydde på mera
känslighet an hon ville visa, gjorde detta ansigtes
skönhet ännu mera intagande i hans ögon, och denna
sällsamma rörlighet som lät henne utbrista i skratt,,
medan ögonhåren ännu voro våta af tårar, och i ord och
miner sammanblanda skämt och allvar, sorg och mun-
terhet på ett sätt, hvilket helt och hållet förbryllade
och hänförde Jakob, utan att han kunde göra sig reda
för, om han gillade eller ogillade henne; men hvad han
fullkomligt väl visste, det var, att han älskade henne
och aldrig skulle kunna älska någon annan.
Om den vackra Thea under tiden gjor4e samma
upptäckt om honom, ar osäkert, men det vissa ar, att
de hädanefter oftare möttes, och att de ruskiga och
kalla höstqvällarne icke hindrade dem att hela timmen
hålla sig varma i hvarandras sällskap spatserande fram
och åter i Humlegårdens alléer, der de funnit en när-
mare och mera obemärkt mötesplats.
Det var naturligt att man icke behöfde lång tid,
innan man förklarat sig för hvarandra, och det hopp-
lösa i en framtida förening med en elev vid målar-
akademien, som först nu målade sitt första prisämne,
undgick visst icke den förnuftiga Thea, men när hafva
val någonsin dylika svårigheter jagat kärleken på
flykten?
Man hoppades på någon utomordentlig händelse,
någon otänkbar lycka, som skulle kunna nedfalla öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
