- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
235

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSVUNNE HÖKAREN.

235

"Åhnej, just icke det. . . men han har frågat efter
Thea flere gånger . . . Det ar sa sent. . ."
"Ja, jag hade en lektion i samma trakt klockan
fyra. . . Jag skulle icke hafva hunnit hem och till-
baka igen, och sa skulle jag i da*g få pengar der för
månaden . .."
"Har Thea fått några ?. . . Det var då just lagom,
ty vi ha icke en vedpinne qvar och det ar bra kallt
i sängkammaren . . . Jakob har klagat öfver håll igen."
"Se här, kära Lotta, skaffa då genast... På bröd-
magasinet får du köpa huggen ved ..." ’ .
Thea drog häftigt fram en liten plånbok ur sin
klädningsficka och räckte Lotta.
"Men den ar sa dyr der . . .<c
"Det kan icke hjelpas. Skynda blott!... Jag ar
sa grufligt frusen; du har väl intet varmt åt mig?"
fortfor Thea, under det hon aftog hatt och handskar
och lade dem på bordet.
"Ja, jag kan väl tro det. , . Då man ännu ingen
middag fått och varit ute i den gemena blåsten. . .
Jag tänkte nog på Thea, men här fanns ingenting att
göra eld med; de sista stickorna tog jag för att värma
lille Konrads välling för en stund sedan."
"Nå, sa gör det ingenting, jag blir snart varm
ändå," sade den unga frun undergifvet och*gned sina
stela händer emot hvarandra.
"Men jag hör Tilly tjuta någonstädes; den stackarn
har visst blifvit utestängd," fortfor Thea och öppnade
dörren åt för stugan.
"Ack, den elaka hunden, det ar i handkammaren
han ar ... Sa snart han kan, sa smyger han sig dit
för råttornas skull, men nu hörde han Thea komma
och vill ut igen."
"Jag skall öppna för honom."
"Nej, det Man jag göra," gå in nu, ty jag hör
att lille Konrad ar vaken, och då väcker han också
sin far."
Lotta gick ut, och Thea öppnade varsamt dörren
till den lilla sängkammaren innanför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free