- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
237

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSVUNNE HÖKAREN.

23?

att lilla Konrad tröstade sig med att lufva hunden,
som slickade hans ansigte.
"Du har varit sa länge... Tiden förefaller mig
odrägligt lang," sade Jakob hojtande och med otålig röst.
"Det var för mina spel-lektioner, som du vet.. .
Det ar en > sådan otur, att de flesta skola vara ända
upp på söder . .."
"Ja! .. . Ack, ja, jag vet. . .Min stackars Thea!. .."
"Åh, beklaga mig icke för något annat, an att
på det enda ställe, der jag hade tvenne barn att under-
visa, der äro de nu sjuka, sa att jag fått upphöra tills
vidare . . . och det just nu, då vi behöfde det sa väl."
"Ack, hvad jag gjorde orätt i att gifta mig med
dig, för att låta dig dela mitt eländiga lif!" sade Jakob
suckande.
"T}’ckte du då, att jag förut hade ett sa afunds-
värdt lif?" sade Thea med ett bemödande att återfinna
sin forna muntra och sorglösa ton.
"Du behöfde åtminstone icke försörja någon annan
an dig sjelf," återtog Jakob med bitterhet.
"Bara du blir frisk, skall jag icke ens behöfva
göra det. . . Du målar din stora tafla färdig och får
sälja den, och då hafva vi nog att lefva af ett helt ar."
"Men om jag icke får sälja den ..."
"Då går jag till moster Pheifersathe och söker
att få låna af henne, tills bättre tider komma..."
"Nej aldrig, Thea!. .. Mins du icke hur missnöjd
hon var att mista dig, hur många bittra ord hon sagt
mig för min fattigdom och mitt dåliga yrke?"
"Det får man glömma, min älskade! .. . Behofvet
gör oss ödmjuka .. . Mina spel-lektioner räcka nätt och
jemt till att lifnära oss, och när du blir frisk, måste
man betala doktorn ..." -
.*^- -
".* "Det vore långt bättre, att jag lemnade dig för
alltid. .. Du, sa ung och vacker, skulle snart finna
någon, som kunde göra dig lyckligare an jag..."
"Jakob, vill du ändtligen bedröfva mig?"
"Nej, men jag vill säga hvad jag hundra gånger
tänkt, att en fattig konstnär har ingen rätt till någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free