- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
241

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PEN FÖRSVUNNE HÖKAREN.

241

Hon tände ljuset och gick -åter ut. Lotta klädde
emellertid af den lilla gossen, lade honom, och dukade
af bordet, under det hon då och då satte vaggan i rörelse
for att få barnet att somna.
"Hvad Thea dröjer länge!" sade Jakob missnöjd
och vande sig oroligt, då dörren i detsamma öppnades
och hans hustru syntes.
"Här ar verkligen litet hallonsaft. . . Jag hittade
slutligen buteljen," sade Thea, gick fram till sängen,
hälde i sin mans glas och blandade vatten deri.
"Finner du den bra? . . . Skall jag slå i mera. .."
Thea satte sig ned på stolen bredvid honom, men bibe-
höll alltjemt ett utseende af sinnesrörelse och tank-
spriddhet, som val undgick hennes man, men som för-
undrade Lotta, och då barnet några minuter derefter
somnat, steg Thea upp och gick ut igen, i det hon
gaf Lotta en vink att följa sig.
"Hvad ar det åt er, Thea? Ni ser sa besynner-
lig ut," sade Lotta, lysande med ljuset på sin unga
matmors ansigte.
"Jo, vet du, det ar en tanke som fått makt med
mig sedan en half timme . . . Jag kan icke lösslita mig
derifrån . . . Kom nu med mig in i handkammaren, sa
skall du få se något..."
"I handkammaren ? Men ni vet ju, att jag icke
tycker om att gå dit om qvällarne ... Det var patrons
sängkammare . . . Och alla i grannskapet sa pratade de
sa mycket om spökerier och sådant der..." sade Lotta
missnöjdt.
"Jag vet det, och just derför..."
"Gud bevare mig! . . . Skulle ni ha sett något?"
"Nej, ingenting annat an hvad äfven du sett många
gånger . . . Men jag har aldrig uppfattat det såsom i
qväll. Kom med mig!"
"Nej, jag vill ingenting se," sade Lotta rysande.
"Patron var just ingen god menniska och listig och
egennyttig. . . Det förefaller mig ofta, som om han
vore qvar derinne an, efter jag aldrig vet, huru han
skulle kommit derifrån ..."
Claude Gerard. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free