- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
272

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272

EN JAGARES HISTORIER.

villrådig blef stående med ena foten i rishögen och
den andra i vattnet.
Nästan alla mina bekanta öfverensstämma uti en
särdeles förbittring öfver alla lagbrott i allmänhet och
tjufverier isynnerhet. De lif vas af ett intresse, ett nit
och en ifver att bringa dem i dagen och få dem bestraf-
fade, som kommit mig på den tanken, att de egentli-
gen varit födde till poliskonstaplar. Det der ar utan
tvifvel ett berömvärd t nit, men jag bekänner, att jag
alls inte delar detsamma, tvärtom, jag hyser en afgjord
motvilja, en verkligt panisk förskräckelse för alla upp-
täckter och inblandningar i dylika saker.
Länsmän och fjerdingsmän, stämningar och dom-
stolar, och hela kriminalväsendet, från början till slut,
skänker jag visst min hela aktning, men skulle hellre
göra stora uppoffringar, an få något personligt med
dem att skaffa.
Det var naturligt att jag, med denna inrotade mot-
vilja, skulle känna mig, i första ögonblicket, helt illa
till mods vid min oväntade upptäckt.
"Den stackars pojken," mumlade jag, i full öfver-
ensstämmelse med den idé, som Öfvergått till trosartikel,
nemligen, att brott ar olycka, den största olycka, mera värd
att beklaga an straffa, och under det jag gick omkring det
ominösa kärret för att komma på rätta vägen igen,
var medlidandet med den arme Henrik min enda tanke,
och det funna brefvet, i och för sig, intresserade mig
icke alls.
Emellertid, då jag betraktade det nogare, och såg
att det tydligen varit särdeles omsorgsfullt försegladt,
ty för att oppna det hade man måst sönderslita kuvertet
rundtomkring, sa att brefvet knappast qvarhölls deri,
intog mig en särdeles nyfikenhet att läsa det, och jag
ansåg mig rätt val kunna tillfredsställa densamma, sa
mycket mer som jag fast beslutat att förstöra det.
Jag satte mig också ned helt makligt på- en träd-
stam, uppvek brefvet och ämnade taga kännedom om
dess innehåll, då smällen af ett skott bakom mig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free