Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad säger ni, skulle jag tillåta det, och derigenom
hylla och bekräfta en dylik löjlig vidskepelse?"
sade gubben med en myndig och något förtretad ton;
"tvärtom, jag är rätt glad att få visa henne och
allesammans här, att jag alls icke fäster någon vigt vid
dessa tillfälligheter, som säkerligen hade inträffat i
alla fall."
"Men är man ändå icke skyldig jungfru Lisas
mening någon liten eftergift?"
"Alls inte i detta fall. Se så, nu tala vi icke
vidare om den saken; ni behöfva alltför väl att sofva
godt i natt, då ni i flera nätter bivuakerat så godt
som under bar himmel; jag skall sjelf följa er upp,
och Lisa skall öppna åt oss," sade han med ett slags
belåtet trots, som jag misstänkte till någon liten del
härröra af toddyn.
Lisa, åtföljd af en annan yngre qvinnovarelse,
inkom i detsamma med vår supé; som uppdukades i
yttre rummet. Den var alldeles förträfflig, och vår
aptit gjorde också full rättvisa åt hennes kokkonst.
Jag kände mig verkligen, då vi slutat, så vänskapligt
stämd mot jungfru Lisa, att jag gerna af artighet för
hennes åsigter skulle krupit genom fönstret till min
sängkammare, om vi icke varit åtföljda af gubben,
som i qväll tycktes anse för en hederssak att få den
ominösa dörren öppnad.
"Se så, nu skall jag sjelf gå med och visa herrarne
vägen till sina sofrum; klockan är snart elfva, det är
tid att komma i säng. Du Stina tar ljusen och följer
med," sade gubben, då vi rest oss upp från bordet.
Men Stina, pigan som passat oss upp vid bordet,
stod qvar vid dörren och rörde sig icke ur fläcken,
förrän jungfru Lisa, som också stannat inne, steg fram
och med en viss förlägenhet sade:
"Ja, vet spektorn, det är så, att jag inte kunnat
förmå Stina att gå upp ensam och bädda, och jag
hade sjelf alls inte tid att följa med. Det andra
tjenstfolket ligger redan, och om någon också varit uppe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
