- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
349

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN GUBBES MINNEN.

349

tände af att gumman vände honom omkring, än på
den ena, an på den andra sidan.
"Spring du, Petter, öfver mossen till Olle i Kärret,
och hör om de icke ha lite Borsten" eller rödfärg,"
sade gumman ifrig och bekymrad. "Jag hade litet
svinsmörja i ett papper, men jag vet aldrig hvart det
kom," fortfor hon, gående tillbaka in i stugan, under
det ett af barnen sprang sin väg med full fart att söka
bot hos Olle i Kärret.
"Ack, om herrn visste någon bot för svin?" sade
Lena snyftande.
Jag skulle verkligen hafva velat haft någon sådan
kunskap, då jag såg hennes tårar.
"Kan inte herrn hitta på något ?" fortfor hon bed-
jande, i det hon gick tillbaka igen och betraktade helt
tröstlös föremålet för sa mycket deltagande.
Jag betraktade grisen närmare; han var icke död,
men man märkte knappt att han andades. Jag visste
icke hvad jag skulle hitta på, men tyckte att som han
var alldeles utan hopp, sa kunde man gerna, liksom
läkare bruka, experimentera med honom. Jag letade
i min skjutväska - jag visste egentligen icke efter
hvad, utan endast för att visa min goda vilja och
intresse för olyckan - men hittade ingenting annat
an en förglömd och hårdnad bit medvurst. Emellertid
då jag såg flickans vackra ögon med det mest oroliga
och spända intresse följa mina rörelser, tog jag och
borrade ett hål i medvursten och fyllde det med krut,
samt stoppade alltsammans i halsen på grisen.
Jag hade svårt att hålla mig för skratt, när jag
såg flickans andäktiga min under operationen; och då
jag sedan bad henne hälla kallt vatten öfver honom,
sprang hon till källan sa glad och hoppfull, att jag
nästan ångrade att med mitt pojkaktiga tilltag hafva
väckt en förtröstan, som genast skulle" bli tillintetgjord.
Emellertid ville jag icke bevittna hennes felslagna
förhoppning, utan gick tillbaka till stugan der alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free