Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN GUBBES MINNEN.
353
"Kanhända! Emellertid, för att återgå till den
vackra Lena, sa tror jag sannerligen att du för henne
befarade en olycka, som alldeles icke ar vanlig för unga
vackra qvinnor; de stiga gudskelof icke sa högt att
de bli solblinda af något annat an sin fåfänga. Enda
skilnaden, i händelse hon förflyttades i andra lefnads-
förhållanden, vore kanhända, att hon blefve en nolla
och en fjolla klädd i blonder och siden, i stället för
i en ullkjol."
"Min Gud, hvilken tanke du tyckes ha om qvin-
norna i hvad kostym som helst!"
"En tanke, som du kanhända skulle dela, i fall
du närmare kände eller hade reflekterat öfver en elegant
dams, en bildad, väl uppfostrad flickas lif."
"Och det skulle då vara en fjollas."
"Förlåt mig, dessa epiteter voro kanhända allt för
ohöfliga, jag utbyter dem gerna emot hvad du sjelf
skulle vilja använda, då jag beskrifvit for dig ett sådant
fruntimmers lif.
"Nåväl! Låt höra; jag tillstår att jag icke när-
mare eller förtroligare känner ett enda ungt fruntimmer."
"Hennes ungdom förgår," började Konrad, halft
på skämt, halft allvarsamt, "under fortsatta jägtande
"lektioner", ty under några få ar måste hon proppa i
sitt hufvud en resumé af den bildning och de talanger,
som fordras för en "god uppfostran". Hennes lilla
hjerta sofver emellertid "den rättfärdiges sömn", ty det
har hvarken tid eller tillfälle att vaka. Yid sexton eller
sjutton ar ar hennes yttre och inre menniska fulländad,
det vill säga, hon kan deltaga och har inträdt uti säll-
skapslifvets himmelrike, kan bedöma sin egen och andras
toilett, och för hvarje bal hon bevistar, lär hon sig
några flera intetsägande, meningslösa ord att tillägga
till de vanliga fraserna. Hvad hennes inre angår, sa
har det hårdt anlitade minnet ifästan förqväft alla andra
själsegenskaper och liknar nu det bästa fullproppade
visthus, af hvars brokiga, hoprafsade förråd hon likväl,
i vanligaste fall, hvarken förstår att göra sig gagn
eller glädje. Några ar förgå, lektionernas tvång är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
