Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
358
EN JÄGARES HISTORIER.
zittra i knäet och sjöng någonting, som tycktes oroa
den gamle herrn, ty han hostade helt högt flera gån-
ger, och gick slutligen fram och afbröt sången med
någon fråga till sin tankspridda fru.
En mycket lång och mager karl, djupt nedlutad
öfver en bok, satt på en bänk straxt vid trappan och
framför honom red på en käpp en liten gosse af min
ålder fram och tillbaka i sanden. Det var herrskapets
äldsta barn och hans informator. Just som jag med
lifligt intresse följde den lilla gossens bemödanden att
likna en stegrande häst, hördes bandhundens grofva
skall på gården, och en kammarjungfru, som höll en
liten ljuslocklig flicka i handen, kom ut på trappan for
att saga, att en vagn syntes i allén.
Jag skyndade mig in i koket, för att genom dess
fönster, hvilka lågo åt gården, få bevittna de främ-
mandes ankomst; men jag hann likväl att se, att hen-
nes nåd såg missnöjd ut, och i det hön reste sig upp,
kastade en blick på sångaren i gräset vid hennes fötter,
som syntes mig besynnerlig.
Det var icke underligt att hon ville höra den
vackra visan till slut, tänkte jag, och klängde mig upj>
på bordet vid fönstret, just då en klumpig täckvagn
körde fram till trappan.
Ett mycket blekt, sorgklädt fruntimmer steg ur,
då betjenten öppnat vagnsdörren, och straxt derefter
lyfte hän ned en liten flicka, hvars hvita hy och him-
melsblå ögon syntes mig likna en engels. Ack, hon
blef också mitt lifs engel, arma Malin; aldrig har en
lifstidsfange inträdt i ett säkrare, mera tryckande fän-
gelse, an det hon nu, med sa leende läppar, inträdde uti.
Den främmande damen var hennes nåds syster,
som varit gift med en dålig man, hvilken nyss dött
med förstörda affärer, och lemnande sin hustru och
sitt enda barn i den djupaste fattigdom.
Jag såg den lilla flickan ännu ett ögonblick, då hon
hoppande följde sin mor uppför trappan. Jag drömde
oin henne om natten; det var den första gången, men
ej den sista hon var föremålet för mina drömmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
