- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
378

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

878

EN JAGARES HISTORIEK.

. V-’

några ögonblick. Man tycktes emellertid icke komma
till något beslut, och ändtligen utropade den unga frun,
som nyss talat:
"Vi ega ingen uppfinningsförmåga alls i afton,
utan besluta, att ni, herr doktor, må sjelf ålägga honom
något, likväl med rättighet för oss, att modifiera eller
förkasta detsamma."
"Är ni nöjd dermed?" sade doktorn, vändande sig
till Klaes, som just nu bugade sig mycket djupt för
en högväxt herre om fyrtio ar, hvilken i detsamma
inkommit med hans mor, och för hvilken hon presen-
terade honom.
Den främmande sade honom några ord och bad
honom sedan icke afbryta den lek, hvarmed man var
sysselsatt.
Klaes gick tillbaka fram till doktorn, som med
låtsad högtidlighet sade:
"Nåväl, djerfve unge man, jag ålägger er det svåra
varfvet att gå ut i biljardsalen, uppför trappan till
öfra våningen, genom förstugan och in genom första
dörren till venster; der inne hänger en stor spegel,
ni går fram och räcker handen åt den figur ni deri
ser; jag tillägger min öfvertygelse, att ni icke skall
fullgöra detta."
"Men det ar ju sig sjelf han får se i spegeln ?"
sade den unga damen frågande.
"Naturligtvis, ja," svarade doktorn leende.
"Nå, men min Gud, hvad för svårt ligger val
häruti ?" upprepade alla fruntimmerna om hvarandra.
"I bifallen således? Och ni äfven?" sade doktorn,
vändande sig till Klaes.
"Ja, utan tvifvel. Det ar ju till ert eget rum
jag skall gå; men hur skolen I alla här nere veta,
att jag uppfyllt denna befallning?"
"Man utser någon att följa med; ni, baron Gösta,"
sade den unga frun lifligt till den unga herrn, som
nyss hållit vad med doktorn.
"Och ni Jakob!" tillade Laura, hvars ögon i det-
samma föllo på mig i min vrå invid dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free