Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382
EN JAGARES HISTORIER.
"Det är sannt, men vi skola åtminstone försöka
att gifva det sa liten betydelse som möjligt/
Vi gjorde det också verkligen, men man såg på
hvarandra och hviskade. Doktorn hade i alla fall haft
rätt, och då han med glädtig och likgiltig ton sade:
"Jag såg att den unge herrn var echaufferad;
man behöfde alldeles icke ega mycken observationsför-
måga for att inse att han inom några minuter skulle^
få en lätt öfvergående svindel, som i alla fäll skulle
hindra honom att utföra hvilken obetydlighet som helst,"
sa minskade detta icke intresset för doktorn och beun-
dran för hans skarpsinnighet.
"Klaes kunde väl icke hafva druckit för mycket?"
frågade Laura mig helt sakta och bekymrad.
"Jag har icke sett honom dricka ett enda glas
mer än det som doktorn gaf honom nyss," sade jag,
och med detsamma tillstår jag, att det föll mig in, att
det kunnat vara något i vinet, som förvirrat hans
hjerna. Jag hade ett sådant misstroende till doktorn,
att ingenting syntes mig omöjligt.
Just som Laura aflägsnat sig för att dansa med
baron Gösta en "fransysk menuett", som hon sade,
och nästan hela sällskapet samlat sig i salen för att
åse densamma, hörde jag bakom mig någon med half-
hög röst säga:
"God afton, herr Lucifer, Cagliostro, Mesmer, Testa,
eller hvad ni för närvarande vill kallas."
Jag vände mig om och såg genom den öppna dör-
ren in i andra rummet den förnäma herrn, som lade
sin hand på doktor Testas axel, och såg på honom
med ett föraktligt leende.
Doktorn tycktes mig ett ögonblick se litet generad
ut, men svarade straxt derpå i obesvärad ton:
"Herr grefve, ni gör mig för mycken ära med
alla dessa stora namn; den stackars ofullkomliga lär-
jungen förtjenar icke mästarens anseende. Hvad till-
skyndar mig emellertid äran af herr grefvens åter-
seende här långt uppe i björnarnas land?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
