Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag är fullt öfvertygad att han slutligen reste med
helt andra ideer i sitt hufvud än han kommit. Ett
halft år derefter ingicks en förlikning, och den process,
som varit nara att börjas, blef aldrig af. Några månader
derefter var den unge häradshöfdingen hennes
nåds andre man.
Detta äktenskap räckte endast ett par år, och var
föga lyckligt. Hennes nåd var åter enka, och jag tror
att sorgen häröfver var orsaken till hennes försvagade
syn. Jag blef nu hennes beständiga sällskap i egenskap
af föreläsare.
Flera år hade förgått i det mest enformiga lif,
endast sällan afbrutet af någon främmandes ankomst,
då doktor Testas oförmodade återuppträdande gjorde
epok i vårt lif.
Det var en vinterafton. Jag läste högt som vanligt,
då hennes nåd, hvars hörsel blifvit ovanligt skarp
i samma mån som hennes syn gått förlorad, hastigt
lade sin hand på min arm för att tysta mig och
lutade hufvudet åt dörren för att lyssna med återhållen
andedrägt.
Vi sutto i kabinettet, som vi alltid brukat om
aftnarne, betjenten hade helt nyss inburit ljus, och
hennes nåd hade fattat sin knytning, som hon, ehuru
nästan alldeles blind, skötte med den största noggrannhet.
Jag såg upp ifrån boken och lyssnade äfven,
men hörde ingenting.
"Besynnerligt! Jag tyckte mig höra doktor Testas
röst," sade hon, och innan hon hann tillägga något
mera, öppnades dörren och betjenten anmälde doktorn,
hvilken hastigt inträdde.
Det tycktes som det var denna person förbehållet
att verka de mest häftiga rörelser i mitt af naturen
lugna lynne; sjelfva min kärlek till Malin var aldrig
så våldsam, som mitt hat och min förbittring emot
Testa, en bitterhet, som jag knappast ännu hunnit
fullkomligt besegra.
Jag kände blodet rusa till hufvudet, och det var
med möda jag kunde beherrska min rörelse, då jag vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
