- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
450

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

EJST JAGAliES HISTORIER.

Den långa qvinnan på stenen skrattade, samlade
ihop sitt styfva, svarta hår, knöt klädet åter under
hakan och hoppade ned.

"Det var då en lätt fångst," mumlade hon, upp-
tagande skrinet, och vändande det på alla håll, fortfor
hon: "Anamma mej, ser icke detta ut som det dugde
till något; det vore väl icke gömdt här, om det
vore tomt."

Döljande sitt fynd under förklädet, smög hon
tillbaka igenom buskarne till gångstigen, vid hvilken
hon lemnat de saker hon burit.

I en sal på kronofogden och assessorn Breitz’
vackra gch välbygda boställe, var en formiddag hela
familjen församlad vid frukostbordet. Vid öfra ändan
deraf sutto tvenne fruntimmer, båda ungefär vid samma
ålder, mellan fyrtio och femtio ar, och af en omiss-
kännelig likhet. Det ena var frun i huset, den andra
hennes syster, kammarrådinnan L., eller tant Beate
Marie, som hon kallades inom familjen. Hon var
Stockholmsbo, men nu på besök hos svåger och syster.
Båda dessa damer buro spår af förgången skönhet.
Kammarrådinnan, ehuru tvenne ar äldre, hade bäst
bibehållit sig, förmodligen derföre att hon blifvit mycket
lyckligt begåfvad med hjerta och sjal. Det vill säga,
hon hade högst obetydligt deraf. Hon hade aldrig
i sin lefnad känt sig generad af någotdera. Hon
hade ett godt förstånd i allt hvad till denna verldens
yttre omständigheter hörer. Hon var en förträfflig
menniska; högst ämabel, högst elegant, med en aldrig
svikande själsnärvaro, lagom känslofull, lagom väl-
görande, lagom förståndig, lagom hushållsaktig, lagom
i allt; med ett ord, en verklig typ för en salongs-
menniska. Också var hon omtyckt af alla, och hade
en oräknelig skara vänner och bekanta, som hon alla
värderade på samma sätt som de värderade henne.
Hennes syster, "assessorskan", hade fått samma
uppfostran, men som hennes natur icke varit fullt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free