- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
499

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARMORS SKRIN. 499
granater, syntes; men oaktadt denna brist på pryd-
lighet och ordning, röjde sig tillräckligt den välformade
kroppens smidighet och skönhet.
"Nå, Georgette! Har du icke funnit den ännu?"
utropade hon på franska, med en ton som ännu röjde
någon sjelfbeherrskning, eller åtminstone ömkan derom.
"Nej, madame, det ar mig rent af omöjligt att
begripa hvart den tagit vägen," svarade flickan, som
till hälften reste sig upp ifrån golfvet.
"Ah, ditt odjur! min bonboniere, min bonboniére!
Mina pastiller, som jag icke kan lefva utan!" Och
den unga damens röst öfvergick till verkligt skrik,
hon blef mörkröd ända upp till hårfästet, slog hän-
derna tillsammans i ohejdadt raseri och slutligen, ka-
stande den hopkramade näsduken, som hon höll i
handen, midt i ansigtet på Georgette, sprang hon in
tillbaka igen och föll handlöst ned på en soffa i inre
rummet.
Kammarpigan steg upp helt lugn och började
hopsamla de kringspridda kläderna, mumlande för sig
sjelf: "Sa ar det då öfver för denna gången. Jag vet
att hon sjelf har slarfvat bort bonboniérn."
I detsamma knackade det på dörren. Georgette
gick att öppna och professor Testa steg in.
"Nå, ar ni nu ändtligen här? Hvad har för-
orsakat ert långa dröjsmål?" sade professorn och klap-
pade flickan förtroligt på kinden.
"Ah, vi hafva haft våra egna små affärer att
afsluta först. Vi ha ändå skyndat rätt mycket," sade
Georgette nigande, med sakta och hemlighetsfull rost.
"Du får sedan redogöra för hvad som passerat,
sedan vi skildeks."
Georgette lade endast fingret på lapparne utan
att svara, och professorn fortfor med högre röst:
"Säg till din matmor att jag ar här!"
Och utan att vänta på något svar sköt han undan
henne, sa snart hon utsagt hans namn i den half-
öppna dörren, och gick in till den uppretade damen
derinne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free