Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
EN JAGARES HISTORIER.
"Jag säger ju, att jag icke vill se någon. Ga ut
på ögonblieket, min herre! Jag ar dödssjuk, jag vill
icke höra ett opd!" ropade den unga qvinnan, som låg
utsträckt i soffan, och fläktade på sitt upphettade an-
sigte med en stor brokig fjéderruska, fästad i ett
konstigt skuret skaft af elfenben.
"Sa lyckligt, att jag just nu kom, efter ni be-
finner er sa illa, min vackra vän," sade professorn
mycket lugnt, och nalkades med minen af en intres-
serad och deltagande läkare.
"Ack, ni nedrige plågoande, tror ni nu att ni
åter fått mig i edra klor? Aflägsna er genast T Jag
ar icke i lynne att låta tyrannisera mig. Aflägsna er!
Gå er väg eller..."
Den unga qvinnan flög upp med blixtrande ögon
och i ett ursinne, som verkligen syntes vådligt. Hon
hade tydligen i ensamheten allt mer och mer stegrat
sitt häftiga lynnes förbittring och begärde nu icke
bättre an att fa någon, mot hvilken hon kunde låta
den utbryta.
"Se sa, Fillide! Se sa, lugna er nu; låt mig
stryka den här essencen öfver er heta panna, sa går
det snart öfver," sade Testa leende, och med en
faderlig ton, under det han med sin stela venstra arm
sökte freda sig for den vackra qvinnans små fina
hvita fingrar, hvilka tydligen hade tagit hans ansigte
till mål för sin roflystnad, och med andra handen
stänkte han en starkt parfymerad essence ur en liten
kristallflaska öfver hennes hufvud.
"O, hvad ni ar afskyvärd med edra infernaliska
flaskor! Men jag vill..." Fillides ögon, som sprutat
eld, förändrade hastigt uttryck; de halft slöto sig och
antogo ett mildt och svårmodigt uttryck; hennes öpp-
nade läppar af slö to icke den i förbittring började
meningen; de blossande kinderna bleknade, hela hennes
gestalt vacklade och hon skulle fallit till golfvet, om
icke professorn mottagit henne och fört henne till
soffan, der han satte sig bredvid henne.
.Ä?
" W’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
