- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
508

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

508

EN JAGARES HISTORIER.

tränger den galningen sig in i mitt rum, och innan
jag anade hans afsigt, kastar han sig öfver mig och
ar nära att strypa mig. Jag lyckades slutligen att
kasta honom till golfvet, men min arm var söndersku-
ren genom brottningen/’
"Min Gud! Hvad de sydlänningarne äro passio-
nerade och vådliga!" sade öfverstinnan och skakade
ömkande på hufvudet.
"Nu dömer ni allt för hastigt," sade professorn
leende. "Det var alldeles ingen sydlänning, hvars
svartsjuka hänförde honom, utan en af edra egna lands-
män, en blondhårig, kallblodig svensk, som på detta
sätt öfverföll sin förmenta rival."
Konrad, som lyssnade med den mest spända upp-
märksamhet, spratt till vid detta ord, som han vän-
tade och som likväl väckte hans bestörtning när det
uttalades. Han andades knappt, och böjde sig framåt,
för att icke förlora den minsta rörelse, det minsta ljud
af professorns svar, när tant Beate Marie helt förun-
drad sade:
"En svensk, det ar icke möjligt!"
"Sa var det likväl, en förälskad kammartjenare,
eller bokhållare, eller något sådant, jag minns icke sa
noga, ty det ar mycket länge sedan."
"M var då mycket ung?"
"Ahja, jemförelsevis, det ar val sjutio ar sedan."
De båda damerna sågo på hvarandra med en min,
som tydligen visade deras tanke: "Han har icke alla
skrufvar i ordning"; och det låg en viss tvekan och
förlägenhet i tantens svar:
"I sanning, professor, ni måtte vid er tidräkning
begagna er af det "dubbla italienska bokhålleriet",
eller kanhända att ni, öfverträffande våra skollärare,
räknar fyrdubbla ar?"
Professorn skrattade, och sade i samma skämt-
samma och vårdslösa ton, hvilken han alltjemt begagnat:
"Anser ni, mina damer, då för sa afgjordt, att
alla menniskors lefnadsår skola inristas i skrynklor och
veck på deras panna?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free