- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
515

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARMOBS SKRIN. 515
orsaken till dessa erinringar. Det var i Paris for
öfver fyrtio ar sedan; jag gjorde min debut i ett af
dessa offentliga spelhus, för hvilka jag lyckligtvis snart
fick afsmak. Jag hade endast af nyfikenhet gått dit,
ledsagad af en vän, hvilken stannat i ett annat rum,
der man spelade kort. Jag var ännu mycket ung och
oerfaren, jag fann mig snart generad af den tvetydiga
och sällsamma societet, som omgaf mig/ och gick till-
baka in, der jag lemnat min ciceron. Just som jag
kom, slog han korten i bordet på samma sätt som
grefven nyss, och uttalade precis samma ord som hans
motspelare... Jag skulle vilja säga, att det var ni,
professor Testa, men som detta ar omöjligt, sa tillägger
jag, att han sa fullkomligt liknade er som det ar möj-
ligt, hans hållning, hans ord, allt var detsamma. Jag
fann min kamrats misstag löjliga och bad att få intaga
hans plats. -Han stannade bakom min stol och jag
satte mig ned. Det gick emellertid på samma sätt
med mig som med honom; jag var högst sällan i stånd
att spela ut det kort jag önskade. Det var som en
ond ande hade förvexlat dem; det jag trodde mig
kasta ut satt qvar i min hand, och ett helt annat föll
på bordet. Jag tröttnade snart vid denna vedervärdiga
otur, som vållade mig en rätt ansenlig förlust. Då
jag kom hem och knäppte upp min väst, faller till
min förvåning en mängd kort ned på golfvet. De
hade legat inom mina kläder, men hur de kommit dit
var mig omöjligt att förstå. Jag styrktes emellertid
derigenom i min tro, att vår motspelare varit en rätt
skicklig taskspolare, en sak som alldeles icke ar ovanligt
att råka ut för på dylika stallen."
"Och nu väntar ni kanske att detsamma skall
hända er, då ni lägger af edra kläder i afton?" sade
professorn skrattande. "Det var emellertid ingen lycklig
likhet jag eger," återtog han efter några minuters
tystnad. ..
"God natt, god natt," ljödo i detsamma de andra
herrarnes röster. Man hade kommit midtför det hus
der grefven bodde, och skildes nu åt. Konrad skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free