- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
518

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518

EN JÄGARES HISTORIER.

"Det tycks som denna arma satan fatt på sin lott,
att framställa en profkarta på hela mensklighetens
dårskaper, laster, och sublima enfald/4 sade Testa med
ett dystert leende.
"Ja, sa föreföll det äfven mig. Det låg något
spöklikt i hela hans väsende, det var som om denna
kropp icke gömde en varm och lefvande menniskosjäl,
utan endast en död och känslolös spegel, i hvars tusen
facetter alla möjliga känslor och passioner afspeglades,
utan att likväl värma hans eget blod."
"I sanning, ni ar skarpsinnig, herr baron," sade
italienaren och skrattade sa hemskt och torrt, att hans
åhörare ryckte till dervid.
"Han var en mycket hög medlem af det vidt
kringspridda brödraskap, som jag anser för en heder
att äfven tillhöra. VI blefvo bröder."
"Och vi äro det ännu!" utropade den sällsamme
främlingen, reste sig upp och stod i stjernljuset hög
och imponerande framför baronen. Han hade öppnat
sin rock och ryckt undan den fina skjortan, sa att
hans bröst var helt och hållet bart ett ögonblick.
Den gamle baron Stein, ’som äfven rest sig ifrån
bänken, tog ett steg baklänges, for med handen öfver
ögonen, liksom han misstrott deras vittnesbörd, och
bugade sig sedan sa djupt och ödmjukt, som om en
konung stått framför honom - - -
"Och jag, som nu ar en gubbe, återfinner er
oförändrad, vid samma ålder. Denna hemlighet ..."
"Har ni ju redan upptäckt; ni sade ju nyss, att
mina passioner icke värma mitt blod. Det blod, som
aldrig blir varmt, kan heller aldrig stelna. Ni vet ju
att värmens och köldens vexelverkan, ar lifvets och
på samma gång förgängelsens kraftigaste orsak," sade
italienaren i en smärtsam och godmodig ton.
"Nå ja, orsaken må vara hvilken som helst, jag
önskar icke frånrycka er denna hemlighet, som, be-
synnerligt nog, varit föremål för sa ifriga önskningar.
Hvad mig angår, finner jag lifvet sa glädjelöst, att
jag skulle vilja, i stället för att förlänga detsamma,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free