- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
536

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536

EN JÄGAEES HISTOBIEB.

Dörren var endast tillskjuten och lemnade en till-
räcklig öppning att kunna se in i det lilla rum, som
var kojans hela interiör. Klockan var fem på efter-
middagen och solen, som stod mycket lågt, lyste endast
der och hvar genom grenarne, men lemnade de tätaste
ställena i skogen i verklig skymning. I vester om
den lilla kojan var emellertid en uthuggning eller
glesare skogsdel, hvarigenom solstrålarne nu inkommo
genom rummets fönster på baksidan och upplyste det
fullkomligt för Konrad, som stannat ett ögonblick i
den lilla half dun kla förstugan.
Der inne vid ett rankigt bord satt en qvinna och
räknade några kopparslantar och trasiga sedellappar,
som hon upptagit ur en smutsig börs, hvilken låg på
hennes knä. En korg med nyss upptagen potates stod
vid Spiseln, en "långrock" och ett såll med kardad ull,
i hvilket en katt helt lugnt tagit plats, ett ämbar
med vatten och några torftiga, husgerådspersedlar, voro
rummets hela innehåll, i hvilket qvinnan vid bordet
samt ett litet barn, sofvande i den eländiga sängen,
voro de enda invånarne.
Emellertid märkte Konrad ingenting mer an qvin-
nan, hvars drägt och hela utseende tycktes utvisa att
hon icke tillhörde huset, samt .det föremål, som stod
på det gamla sneda bordet bredvid henne och som
ännu långt mindre syntes öfverensstämma med den
torftiga omgifningen; och detta föremål, som solstrå-
larne belyste och som skimrade deri, det var - han
kunde icke misstaga sig derpå - det var, hans förlo-
rade skrin, detta arf, som han erhållit på ett sa my-
stiskt sätt.
I nästa ögonblick ryckte han upp dörren-och steg
in utan annan tanke an att bemäktiga sig sin åter-
funna skatt; men innan han hunnit taga ett steg, hade
qvinnan hastigt som blixten kastat skrinet ned i en
stor låda, som stod på golfvet vid hennes fötter, last
igen locket och stoppat nyckeln inom sin tröja.
I samma ögonblick såg han utanför fönstret huf-
vudet af en karl, som kastade spejande blickar in i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free