Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
EN JAGARES HISTORIER.
"Om jag bara hade tid, sa skulle jag också göra
det, men jag tror icke det vore lönt att uppskjuta sin
nattro för den saken," sade Konrad skrattande.
"Det tror jag med, efter som herrn sedan aldrig
skulle få någon nattro mer i all sin dar. Yet herrn
hur det gick med en dräng i Offerby, som också var
sa der morsk er och icke ville tro på’et? Jo, han blef
kringvriden i hela sin kropp som en granvidja och
kunde aldrig bli menniska mer; det hörde jag mor
min tala om och sjelf såg jag honom väl hundra
gånger med sina ofärdiga armar och ben sitta utanför
fattigstugan."
"Och orsaken till hans lamhet var att han tittat
in i en gammal stuga?"
"Ja, ser herrn, han slog vad med en annan pojke,
att han skulle göra’t och gick dit om qvällen, men
om morgonen, när han icke kom igen, sa sökte de upp
honom, och då låg han sådan der utanför dörren."
"Det var väl en kall och dimmig höstnatt, kan
jag tro?" sade Konrad småleende.
"Det vet jag inte," svarade gumman tvärt, och
sökte att lyfta den stora granrisruskan upp på ryggen igen.
Konrad gick fram och hjelpte henne tillrätta der-
med, och blidkad af hans artighet återtog hon:
"Men, hvad jag vet ar, att jag i flere qvällar,
då jag samlat ris här bredvid, sett två långa mörka
spöken smyga deromkring och rakt försvinna, när de
kommit nära kojan; det ar nymåne nu, ser herrn, men
jag har läst "fader vår" och skyndat mig hem, utan
att göra ett enda tittande åt sidan en gång."
"Och således har ni räddat edra armar och ben?
Men säg mig nu genaste vägen, för att komma ut på
landsvägen åt Medevi."
"Ja, då ar bäst att han går tvärs öfver mossen,
rakt förbi den gamla stugan; det finns ingen gångstig,
ty folk undvika gerna det der stället. När herrn
sedan ar förbi stugan, sa gå framåt till en kullblåst
gran, som ligger litet till höger, och sa rakt fram till
en hiskeligt stor myrstack; gå sen i samma streck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
