Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMOÄS SKETN. 549
dragna mössan gjorde det omöjligt att urskilja hans
ansigte i halfdunklet, och nu stälde den förste sig
midtför honom, medan de samtalade lågt och ifrigt.
Af detta samtal kunde Konrad endast uppfatta
orden: "det går förträffligt", samt "Hamburg" och
"vexlar", hvilka senare ord flera gånger upprepades.
Sedan båda närmat sig bordet och tillsammans, som
det tycktes, granskat de papper, hvilka betäckte det-
samma, hörde Konrad åter den sistkomne säga med
något högre rost:
"I sanning, ni öfverträffar min förväntan!"
I detsamma började båda att skyndsamt hopsamla
alla de saker, som lågo kringspridda, och slutligen
äfven bordet och stolen, men under allt detta hade
likväl den, som först varit derinne, icke någon gång
kommit att vända ansigtet emot Konrads gömställe.
Nu lutade han sig ned under bemödande att upplyfta
en planka i golfvet och derunder syntes hans ansigte
ändtligen i profil och klart upplyst af lampskenet.
Konrad kunde emellertid icke uppfatta hans ut-
seende, ty en stor svart plåsterlapp betäckte hälften
af hans ansigte på denna sidan, och den fruktan, som
genastv bemäktigat sig honom, att denna figur möjligen
var honom bekant, blef egentligen hvarken bekräftad
eller undanröjd.
Deremot, då den andra äfven böjde sig ned för
att hjelpa sin kamrat, blef Konrad nästan öfvertygad
om, hvad rösten redan förut låtit honom misstänka,
att det var den italienske professorn han här såg
uppträda i en ny hemlighetsfull rol och kostym; ty
denna figur nyttjade icke mera an den ena armen, och
den andra höll han oupphörligt instucken i rocken, och
detta föreföll sa mycket mera orimligt, som han syn-
barligen ville påskynda sin kamrats göromål.
Slutligen var plankan upplyftad, men i detsamma
också Konrads utsigt stängd, ty troligen kom den att
hvila mot väggen just der hålet fanns.
"Pet vore kanske bäst att nu retirera i förväg,
ty troligen ämna de nu lemna sin nattliga tillflyktsort,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
