- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
556

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

EN JAGARES HISTORIER.

Bada stodo förstummade, och tant Beate Marie,
som "fann sig betydligt blidkad af den verkan hennes
predikan åstadkommit, fortfor i mildare ton:
"Jag skall anse som denna scen aldrig hade pas-
serat, men sa länge Agatha står under mitt beskydd,
må ni betrakta er söm fullkomligt skilda åt; hennes
föräldrar må sedan handla efter sitt godtfinnande. Du,
Konrad, reser härifrån, och jag litar på din heder att
icke på något sätt söka förnya det dåraktiga och
opassande uppträde jag nyss bevittnat."
Konrad svarade ingenting. Han gick endast fram
och fattade Agathas hand, men då bådas ögon möttes,
voro alla de moln, som tanten hopat omkring dem,
glömda och skingrade för solljuset, som strålade dem
till mötes, och då Konrad öppnade sina armar, föll
Agatha till hans bröst.
"Se sa, se sa! Låt det nu vara nog med barnslig-
heter," sade kamma.rrådinnan, som vfann deras afsked
högst litet vigtigt och till hvad pris som helst ville
sluta denna scen, som i fall flera ord spildes derpå,
skulle få en storartad tragisk effekt och fästa sig allt
för djupt i de bada älskandes minne.
"Må du glömma mig och blifva lycklig!" hviskade
Konrad, hänförd af denna häftiga smärta, som ung-
domen tror vara obotlig, och som stundom genom
sinnesbeskaffenheten och omständigheterna verkligen
blir det.
Tant Beate Marie förde Agatha in i ett annat
rum, och Konrad störtade ut, med hela häftigheten af
en älskare i en dram.
Hemkommen kastade han sig i soffan, ett rof för
denna förvirring, tomhet och förtviflan, som man känner,
då en plötslig omstörtning skett i vårt inre, då var
inbillning, våra tankar och hela vårt intresse länge
varit koncentrerade kring ett föremål, som hastigt för-
svunnit. Spänstigheten i vår själ ar med ens flydd,
vi sjunka tillsammans, vi famla efter något som kan
återgifva oss lifvet, och först när vi funnit det, kommer
själens eller fantasiens urverk åter i gång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free