Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKRIN. 585
och mera ljuslätt, ehuru icke derföre mera behaglig,
men äfven detta ansigte föreföll honom icke alldeles
obekant; emellertid tänkte han icke vidare derpå, utan
fortsatte sin väg fram öfver torget uppför Storkyrko-
brinken.
Qvinnan med lådan på ryggen tog vägen förbi
Munkbron ända till Saltmätargränden, vek af in i
denna smala och smutsiga grand, gick öfver Nygatan
till Gåsgränden, klifvande med långa steg mellan sop-
högarne, som lågo midt i vägen, förbi kopparslagare-
pojkarne, som stodo utanför sin verkstad, kastade en
hastig blick in i smedjan d§ hon gick förbi och skyn-
dade genom det smala och mörka hvalfvet, som leder
ut till Vesterlånggatan.
Saktande sina steg och böjande sig ännu djupare
ned, gick hon framåt, utan att en enda gång kasta en
blick på alla dem som mötte eller följde henne på den
smala, ständigt af folk hvimlande gatan.
En stund derefter stod hon på Köpmangatan utan-
för en liten mörk och föga inbjudande diversebod,
hvars gammalmodiga och förlegade knappar och band-
bundtar, rostiga saxar och pennknifvar, piphufvuden,
dockor och fingerborgar, uppsatta i det dammiga och
smutsiga fönstret, icke tycktes mycket lockande, och
nästan icke mera gjorde något anspråk på att någonsin
få lemna sin plats.
Just som hon ämnade gå in i den mörka, af smuts
öfverfyllda portgången, kom en ung karl med en liten
nattsäck i handen ifrån Stortorget. Qvinnan gjorde en
grimas vid hans åsyn, tog hastigt ett skutt öfver ränn-
stenen och drog sig in i portgångens mörker.
Den unga herrn, hvars blickar hon tycktes vilja
undvika, var Konrad Durer; han passerade också förbi,
utan att märka henne och gick in genom porten till
nästa hus. Sa snart han försvunnit, gick qvinnan åter
ut på gatan, klef uppför de små branta trappstegen
till boddörren och öppnade den.
Det tycktes som denna dörr icke ofta brukade
röras, ty först efter en kraftig knuff gick den upp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
