- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
587

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARMORS SKRIN. 587
"Det var icke vardt. Jag sade er ju att jag icke
återtar något. Har ni icke fått sälja edra saker, sa
gom dem till en annan gång, men jag vill icke se
dem mera."
"Ack, herr Moses, ni misstar er!" Det ar icke
ert gamla skräp jag vill lemna igen, det ar något som
jag vill sälja åt er."
"Ah, jaså, jaså, det var en annan sak."
"Man kommer öfver ibland dyrbara saker for godt
pris, ni förstår!"
"Ja, ja, jag förstår mycket väl," sade den lilla
gnbben med tindrande ögon. "Har ni något med er
i qväll?"
"Ja, det ligger i lådan här; har ni tid att se
på det?"
"Åhja, åhja, men kom in, sa skall jag stänga boden."
Gubben satte ljuset på den smutsiga och mask-
ätna disken, gick förbi qvinnan och lade en stor jern-
stång för dörren, hvilken han väl läste och reglade
innanför, skrufvade luckorna för fönstret och förvis-
sande sig sedan, med en granskande blick rundtomkring
den lilla boden, att ingenting af dess eländiga effekter
saknades, tog han ljuset och ämnade gå in i det rum,
hvarifrån han kommit, men tog i stället ett steg bak-
länges af förskräckelse, och öppnade munnen liksom
till ett anskri, då han kastade ögonen på sin kund
vid dörren.
Qvinnan lutade sig just i detsamma ned för att
upplyfta den lada hon medfört. Klädet, som ända hit-
tills dolt hennes ansigte, föll dervid ned på axlarne
och visade ett kort rödbrunt hår, hvars åsyn tycktes
alldeles förstena den lilla juden.
I samma ögonblick reste hon sig åter upp, och
då hon blef varse gubbens förfärade utseende och öppna
mun, tog hon ett steg fram, utsträckte handen emot
honom och sade halfhögt och hotande:
"Icke ett ljud, icke ett ord, Moses, eller ni ångrar
er! Sansa er, jag tanker icke mörda er, bara ni tiger
och låter tala vid er. Det ar val icke första gången!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free