Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
EN JÄGARES HISTORIER.
ar i denna stund man rangerar sig i ledet af de full-
vuxna menniskorna, dessa lifvets kämpar, som antingen
skola gå framåt, stiga allt högre i intellektuelt och
moraliskt hänseende, eller blindvis famla sig fram, med
oklara begrepp och illa använda krafter, som aflas helt
matt, skjutas undan och förtrampas.
Lyckligt om förståndets kraft och friskheten och
modet, med hedern till väktare, låta oss i detta ögonblick
känna, att vi verkligen äro fullvuxna menniskor.
Det gifs emellertid naturer af en viss poetisk
vekhet, sådana som vilja sätta poesien i praktik, vilja
"lefva poesi"; de sakna icke skarpsinnighet, icke mod
och karaktersstyrka, men de sakna en tillräckligt "tjock
hud" för detta lifvet. De skola gå framåt, de skola
kanske höjas öfver mängden, men de skola ständigt
komma att lida mera an andra; och det var någonting
sådant som dunkelt framstälde sig för Konrads tankar
under hans tysta omedvetna och osammanhängande
sjelfpröfning, då han vandrade vägen fram till sitt hem.
Detta hem, ett litet möbleradt rum tre trappor
upp på den mörka, smala och smutsiga Köpmangatan,
hade han just nu upphunnit och klef upp för den
första af de trenne smala och branta trapporna.
Det var nästan alldeles mörkt i trappan, ty det
svaga ljussken, som kunde smyga sig upp ifrån för-
stugan, gick helt och hållet förloradt i krökningen.
Just i denna krökning fanns en dörr eller rättare
öppning i muren, hvars kolsvarta mörker alldeles icke
syntes inbjudande. Konrad hade gått den förbi hvarje
gång han passerat trappan, men åldrigt tänkt på hvart
den ledde. Nu, då han långsamt steg uppfor, höll han
hastigt på att falla framstupa Öfver något mjukt, som
låg i vägen för hans fot några trappsteg lägre an
denna dörr.
Han lutade sig ned, för att undersöka hvad det
var, men i detsamma halkade det undan, och han ur-
skilde en liten varelse, som hastigt och tyst sväfvade
upp framför honom, och dök ned i mörket af hålet i
muren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
