Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKRIN. 507
kation mellan de båda gator, som gå vid kyrkans båda
sidor. Om nätterna äro emellertid dessa båda portar
stängda, och Konrad undrade derför hvart qvinnan
ämnade taga vägen med sitt byte.
Snart blef han likväl öfvertygad att det var här
hon ville gömma det. Stannande i skuggan under
träden, som stå utanför, såg han henne taga vägen
öfver kyrkogården bort till venstra sidan af kyrkporten,
hvars starkt framskjutande vinkel bildade en trång
mörk plats mellan kyrkans äfven framskjutande hörn.
Här stannade hon. Konrad såg henne luta sig
ned, hörde ett svagt buller af stenars raspande mot
hvarandra och öfvertygades att hon upplyfte en af de
huggna flata stenar, som bilda liksom en sluttande
trottoar omkring kyrkan, och i ett hål under densamma
nedlade just det skrin, hvars egande och bibehållande
ådragit honom sa många äfventyr.
"Nå val, ingenting kan nu hindra mig att återtaga
det," tänkte Konrad. "Jag stannar här, tills hon har
gått sin vag, och då jag funnit skrinet, inväntar jag
morgonen för att komma härifrån; ingenting ar enklare,
sa vida icke alltsammans ar en dröm."
Knappt hade Konrad hunnit draga sig tillbaka
och gömma sig bakom en stor brädhög, som låg ute
på kyrkogården till höger om porten, hvarifrån han
följt efter qvinnan, an både hon och barnet återkommo
för att vanda tillbaka samma väg de kommit. Han
såg dem smyga in genom gallerdörren och försvinna i
mörkret af den gamla likboden.
De kunde" hafva hunnit tio steg innanför, då ett
hastigt ljussken derinne lät Konrad genom gallret se
en sällsam scen. Ljuset upplyste med ens de svarta,
oformliga och tunga konturerna af en stor likvagn med
sitt tak, sina fjäderruskor i hörnen och sin höga kusk-
bock. Just som qvinnan och barnet skulle passera
förbi denna vagn, som här hade sitt förvaringsrum,
vändes blindlyktans sken fram emot dem, af en person,
eom suttit på kanten af vagnen och nu hoppade ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
