Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
EN JAGADES HISTORIER.
ännu tvenne poliskonstaplar tagit plats i hennes öfver-
fylda klädstånd.
"Men hvad i Herrans namn har den der unga
herrn, som ni söker, då gjort?" utbrast hon nyfiket och
följde efter de båda karlarne, som hastigt och ifrigt
gingo fram emellan högarne af benknotor, brädstumpar
och skrap, lysande med lyktan rundtomkring.
Konstapeln svarade ingenting, han var allt för
sysselsatt, att genomleta hvarje vrå i mörkret för att
gifva akt på hennes oroliga frågor, och med förskräc-
kelse såg hon dem allt närmare nalkas den svarta
vagnen, inom hvars dammiga gamla förhängen tvenne
hjertan klappade af dödlig ångest: den fogelfrie man-
nens med tillräckligt många brott på sitt samvete för
att veta att hans upptäckt var döden, och barnets,
hvars uppskrämda inbillning kanhända målade sig en
fara, hvars dunkel var ännu fruktansvärdare.
"Nej, vänta!" utropade qvinnan och fattade den
ena polisbetjenten i armen, just som hans hand redan
fattat tag i en flik af de svarta gardinerna. I hennes
hufvud upprann nu idén att genom en diktad berät-
telse kunna föra dem derifrån, och hon började redan
preludierna dertill, alltjemt fasthållande hans rockärm,
då den andra konstapeln i detsamma utropade:
"Hollah, Jansson! Kom hit; mannen ar runnen."
Och i detsamma lyfte han sin lykta upp emot galler-
porten utåt kyrkogården.
Den förbluffade frun tystnade, konstapeln ryckte
sig lös ifrån henne, och bada sågo i lyktskenet Konrads
figur och bleka ansigte utanför porten. ;
Han hade, hänförd af nyfikenhet och intresse for
scenerna derinne, närmat sig intill porten, och ehuru
hans första rörelse, då han såg sig upptäckt, var att
draga sig undan, insåg han likväl genast, att han der-
igenom gaf sig ett hemlighetsfullt och misstänkt utse-
ende, ehuru han aldrig ett ögonblick fallit på den
tanken, att det var honom man sökte, och stannade
derför orörlig, belyst af ljuset, under det den tillkallade
Jansson öppnade porten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
