- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
604

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

604

EN JÄGARES HISTORIER.

skräpiga klädståndet, visade honom både det fåfänga
och det okloka i detta försök.

Utanför i den smala och branta Tyska Brinken
väntade en hyrvagn, och Konrad måste sätta sig upp
bredvid sin höfliga, men kallsinniga bevakning.

Den förvånade klädståndsfrun, som sa lyckligt und-
sluppit obehaget att se en gammal bekant, hvars ofri-
villiga beröring med rättvisan kunnat hafva ledsamma
följder för henne sjelf, bli upptäckt och igenkänd, bom-
made nu igen sin dörr med ett triumferande utseende,
som kom den villrådige Konrad att ett ögonblick till-
skrifva henne sitt obegripliga och sällsamma missöde.

Vagnen rullade bort och Konrad hörde, nästan i
ett slags dvala, klockan i tornet slå sina entoniga och
afmätta tolfslag.

Den som sett eller sjelf såsom handlande person
på något sätt deltagit i det skådespel, som ett tings-
ställe företer dagen före ransakningen af ett gröfre
eller mera inveckladt brottmål, har troligen vid denna
syn rönt bra många olika intryck.
Det tragiska och det löjliga, det vedervärdiga och
det lumpna, sammanblandade med hvarandra, äro ofta
sa att man ar frestad att brista ut i skratt, omedel-
barligen efter det man varit upprörd af deltagande
eller afsky.
Då man betraktar platsen utanför, skulle man tro
att alla dessa menniskor, med sina lifvade, glada och
intresserade fysionomier, samlats för att deltaga i den
mest angenäma* högtid, och sa ar det äfven i sjelfva
verket.
Den menskliga, eller rättare djuriska, råheten,
som känner lifvets fullhet och njutning endast genom
sinnets uppskakning, ar alltför belåten med ett dylikt
fall, allt för tacksam emot den, som temperament eller
händelse tilldelat förbrytarens rol, för att icke känna
ett visst tacksamt deltagande och intresse för honom,
och detta stegras i samma mån han står högt i list

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free