Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620 EN JÄGARES HISTOKIER.
"Agatha!" utropar den unge mannen med ett
uttryck, som innebär den högsta smärta och den hög-
sta glädje, och sluter sin gråtande älskarinna i sina
armar.
"Det ar icke luft, utan kärlek man andas i den
älskades närhet", säger Alphons Kärr, och Konrad
ansåg honom säkert hafva rätt i detta ögonblick, ty
han kände icke mera fängelseluften omkring sig, han
kände endast Agathäs varma andedrägt på sin kind
och hörde hennes osammanhängande hviskningar, som
borde förklara hennes närvaro, men endast förklarade
hennes kärlek.
Hvem vet icke huru svart det ar att väl använda
en bestämd, afmätt och kort tid, då man har mycket
att berätta och fråga, i synnerhet om återseende och
afsked innefattas deri.
Båda förskräcktes öfver den förändring, som den
korta tiden åstadkommit i deras utseende; sorgen hade
lemnat allt för tydliga spår i bådas ansigten, och hand
i hand sjönko deras blickar allt mera tillsammans, tills
tårarne fördränkte bådas bild. »
Nu hördes steg i/gången, kanske kom man nu
att hemta Agatha, och ännu hade hon ju icke hunnit
berätta, huru mycket hon lidit, huru underrättelsen ;fi
om faderns död och älskarens sällsamma och mystiska
olycka samtidigt träffat henne. Huru hela hennes
familj blifvit upplöst, huru hon sjelf nu skulle resa
upp till Stockholm för att mottaga en plats såsom
guvernant, hvilken tant Beate Marie skaffat henne,
och slutligen huru hon genom många böner och hårdt
anlitande af sitt mod och sin kontenans lyckats få
komma in till den stackars fången, innan hon reste,
för att kanske aldrig återse honom mer.
Man läste upp dörren; Konrad utstötte ett rop
af förtviflan och slöt Agatha i sina armar.
"Och jag skall se dig gå och icke kunna följa dig;
icke veta när detta förfärliga misstag skall bli upp-
täckt! Förnedrad och brännmärkt gom jag ar, skall
du slutligen afsky och glömma mig!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
