- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
628

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

628

EN JAGARES HISTORIER.

det varit en knippa med gamla ben och icke en men-
niskokropp under rocken. Och sådana ögon sen! Hm,
såg befälhafvaren riktigt, att han hade direktörens
tillstånd att gå in?"
"Det måtte jag väl sett! Se här ar det; jag har
det i handen ännu, fast här ar sa skumt att jag icke
kan läsa det."
"Nå, det ar bra! Jag skulle annars trott att det
var fan sjelf, som kom för att hemta den förstockade
Thorsons syndiga själ."
"Ah, då hade han nog kommit in utan någons
tillåtelse."
"Det ar sannt, men var det en prest, sa såg han
ut att kunna läsa lagen för en."
"Det var en engelsk missionsprest, som särskildt
egnat sitt lif åt fångars väckelse och omvändelse, efter
som han sjelf sade mig, och nu hade han fått tillå-
telse att försöka sina krafter på den här inpiskade
kanaljen, som sa länge gäckat rättvisan och nu till slut
mördat sitt eget barn," sade befälhafvaren patetiskt.
"Nå, jag önskat honom lycka, men nu har jag
lust att kasta ett öga in genom gluggen ’och se hur
han blef mottagen."
Larsson vände om tillbaka, och befälhafvaren följde
med fram till celldörren.
Den senare, som var en liten karl, sträckte sig
på tåspetsarne för att titta in.
"Luckan sitter sa hårdt, att jag icke får upp den.
Öppna den du!" sade han åt vaktknekten, som stod
bakom.
"Fan ock, den sitter fast som berg. Det var då
märkvärdigt!"
Båda två bemödade sig fåfängt att skjuta upp den
lilla luckan på dörren, men utan framgång.
"For tusan, han matte val icke mörda presten der-
inne! Hör du något ?"
"Nej, det ar tyst som i grafven; men om jag
skall säga min mening, sa har presten snarare mördat
honom. Jag skall öppna dörren."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free