- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
683

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Harolds skugga.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

knappt mindre än den förra, blefvo alla dessa föremål,
som jag redan en stund betraktat, dunkla och sväfvande
om hvarandra, min tankekraft stannade och
öfvergick i drömmens omotiverade och lösryckta
förnimmelser, jag somnade, eller kanhända svimmade jag,
utmattad af ansträngning och fastande sedan tidigt på
morgonen.

Huru länge den vanmakt eller sömn, som öfverväldigat
mig, hade räckt, vet jag icke, den var så djup
att jag endast med våld kunde ryckas derur af någon
som ruskade mig och slutligen sökte att resa mig upp.

Jag öppnade ögonen och fann mig halft liggande
i den väntade skogvaktarens armar.

"Kors bevara mig, hvad herrn kan sofva hårdt;
jag började bli riktigt ängslig att han fått slag, när
jag ändtligen fick se honom liggande här i skogen,"
yttrade mannen välvilligt, under det jag, helt yrvaken
och ur stånd att genast reda mina tankar, satte mig
upp och gned mina ögon.

Efter några utbytta frågor och svar klarnade ändtligen
mitt minne; jag såg mig omkring, men platsen
der jag befann mig var icke den, der jag somnat in
om natten.

Förmiddagssolen sken nu klar och varm öfver
alla föremål omkring mig, men dessa föremål voro icke
desamma, som jag med en så sällsam tjusning sett
månen försilfra, jag sökte fåfängt upptäcka den steniga
höjden, på hvilken jag suttit, och den lilla dalen
nedanför.

"Nåväl, det är naturligt, jag har af trötthet
drömt alltsammans; men det var i alla
fall en underbart liflig dröm," mumlade jag för mig
sjelf och sade sedan högt i det jag reste mig upp:
"Det var besynnerligt att Kjellman fann mig här; det
förefaller mig att jag somnade in på ett helt annat
ställe i skogen."

"Ja det förundrar mig också, att jag icke i går
qväll, sedan jag fåfängt väntat vid mötesplatsen, fann
herrn här, då jag gick tillbaka, ty vi äro midt på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free