Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Harolds skugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland mossan och lingonriset der jag låg, för att icke
blifva sedd.
Strax derefter framträdde sakta mellan björkbuskarna
en man, som stannade och såg sig omkring,
lyssnade och hukade sig genast ned bakom löfvet, för
att några sekunder derefter förnya samma manöver och
slutligen qvarstanna, gömd mellan de höga ormbunkarna
omkring honom.
Jag lyckönskade mig sjelf att vara dold, ty både
hans misstänkta beteende och ännu mera hans utseende
rättfärdigade min fruktan för den rol af spejare, hvari
jag helt obetänkt inkommit.
Jag hade vid första ögonkastet igenkänt honom,
ty hans vilda fysionomi och herkuliska gestalt hade
lifligt fäst sig i mitt minne; det var "Stora Jan", den
våldsamme fången, som öfverfall gevaldigern vid
gästgifvaregården, och hvars minne stod i så nära samband
med de tvenne personer, hvilka redan upptogo alla
mina tankar och hela mitt intresse: Harold och den
unga flickan i skogshyddan.
Jag igenkände honom oaktadt han jemförelsevis
hade ett hyggligare utseende på fångkärran än nu.
De tvenne år som förflutit syntes hafva fört honom
till randen af brottets och olyckans afgrund, och det
aftärda ansigtet, de dystra, djupt liggande ögonen vittnade
lika tydligt som den grofva, smutsiga grå tröjan,
hvarifrån han kom och huru han tillbragt dessa år.
"Kan det vara möjligt att Harold står i någon
förbindelse till denna arma, samhällets förkastade son,
liksom jag funnit dennes skyddsling under hans tak,
skulle alla dessa tre personer, som då jag såg dem
första gången, tycktes hafva ingenting gemensamt, nu
finnas förenade här?" frågade jag mig sjelf i tankarne,
under det att den förrymde fångens tunga andedrägt
då och då nådde mitt öra från buskarne der han låg
gömd, okunnig om att tvenne nyfikna ögon sökte
genomtränga hans gömställe.
Det var tydligt att han väntade på någon antingen
i fiendtlig eller vänlig afsigt, och jag beslöt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
