- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
36

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det finnes ingen annan då man kommer ifrån
Göteborg; ni minnes väl ingenting af den gamla
herregården?" återtog Sigge, i hvars sinne uppsteg ett oredigt
tvifvel om den främmandes identitet.

"Nej, inte mycket; den föreföll mig ruskig och
ödslig af bara fan; en fördömd gammal stentrappa,
som låg såsom en stenhög utanför huset och på hvilken
jag slog näsan i blod, är allt hvad som ännu spökar
för mitt minne af hela resan," svarade Béen skrattande.

Det obehagliga intryck han redan gjort på Sigge
minskades just icke af den föga smickrande beskrifningen
på hans barndomshem; han teg och manade
på den tröga hästen, som, längesedan glömt den ovanliga
tillrättavisning han fått och åter antagit sin vanliga
lunk, en faux air af traf, som satte schäsen i en viss
skakning, utan att just märkbart röra den ur fläcken.

"Se der se vi visst taket af det gamla rucklet?"
återtog Holger, pekande framför sig, då de krökte af
vägen och svängde in i den lilla korta alléen af små
knotiga och risiga lindar, som förde upp till herregården,
hvilken dold af klipporna icke syntes förrän
man var helt nära.

Sigge nickade blott utan att svara, och Holger
hostade och strök sig öfver pannan flera gånger,
liksom han ändock kännt någon rörelse, som han velat
bekämpa vid återseendet af sin onkels gamla hem.

"Tant Emma! Der kommer Sigge och jag tror att
lagmannen är med," ropade Pella, som kom inrusande
i köket, der fru Falk stod vid ett bord och trillade
hvetebullar med så mycken sirlighet och elegans i sina
rörelser, som den triviala sysselsättningen möjligen
kunde medgifva.

"Jag tror du misstager dig. Sigge kunde icke få
ledighet förrän om söndag, du vet att de hafva så
mycket att skrifva efter tinget," sade tanten, seende
ut genom fönstret och hållande en degklimp i yttersta
fingerspetsarna, under det den stora rödbrusiga Karna,
som stod bredvid, smetade fast begge sina flata händer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free