Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom icke komma så snart. Låt nu Dora taga in en
butelj ruhm, lite socker och vatten, och gif oss en
god supé."
"Tror du att han tänker stanna här länge?"
frågade Pella ängsligt.
"Åh nej! Men visa dig lite vänlig och artig emot
honom, medan han är här, så sätter du mig i den
största förbindelse till dig," sade Holger med ovanligt
broderlig och inställsam ton och återvände in till sin
bullersamme gäst.
Pella aktade sig emellertid att återvända till de
båda herrarne, förrän bordet var dukadt, och då hon
kom in för att uppfylla sin skyldighet som värdinna
vid supén, satt Jensen i skjortärmarna, med afdragna
stöflar och benen upplagda på bordet bredvid sig; han
skyndade sig visserligen att intaga en mera passande
ställning, med fara att stöta glas och bord öfver ända,
men den vink, som Holger gaf honom att ställa i
ordning sin klädsel, måste upprepas ännu en gång, innan
han kunde förmås att påtaga rocken, och hvad stöflarna
angick ursäktade han sig med det fullt giltiga
skälet, att det var rent af omöjligt att få på dem igen.
Holger skickade Dora upp efter ett par tofflor,
och sedan Jensen instuckit tårna af sina stora fötter
deri, ty mera fick icke rum, bjöd han med plirande
ögon och många komplimanger Pella sin arm, för att
gå till bordet.
Den stackars unga flickans tålamod och kontenans
sattes på ett ganska hårdt prof af den obehaglige gästens
artigheter, långsamhet och goda aptit, och hon
uppsände en suck af tacksamhet, då han ändtligen slutat
och hon kunde undkomma hans grannskap.
Man hade emellertid knappt uppstigit från bordet,
innan Jensen proponerade, att man borde tillaga en
bål, för att fira deras återseende och dricka ett glas
för deras snara och lyckliga återkomst till den "fria
och lyckliga nya verlden", som han uttryckte sig.
På Holgers vink gick Dora att anskaffa hvad som
behöfdes, och Jensen utbad sig att ensam få öfvertaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
