- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
65

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rum, som låg bredvid hans eget, och vände derpå om
för att regla dörren, hvarigenom de båda vännerna
inkommit.

"Se så! Nu äro vi ensamma," sade han derefter
med en häftig och otålig röst.

"Jaha! Nu äro vi ensamma," upprepade Jensen
med en ofantlig och långdragen gäspning, under det
han genast kastade sig baklänges i den bäddade sängen.

"Nåväl! Hvad vill du?" fortfor Holger i samma
vresiga ton.

"Jaså! Vill du redan i qväll tala om affärer, så
mycket bättre, inte mig emot," svarade Jensen, med
en sträf och allvarsam röst, helt olika den brutalt
jovialiska och inställsamma han alltjemt antagit sedan
sin ankomst, och reste sig upp med ett fullkomligt
lugnt och nyktert utseende. "Inte mig emot. Du vet,
att intet rus och ingen rolighet räcka längre än jag
sjelf vill, således ..."

"Vänta, jag skall för säkerheten se efter att ingen
hör oss," sade Holger, tog det ena ljuset och gick in
i andra rummet, och derifrån med lätta steg ut på
vinden och lyssnade med uppmärksamhet

"Allt är stilla, du kan tala," fortfor Holger derpå
i en mycket mindre myndig ton än förut, stälde ljuset
tillbaka och satte sig ned midt för Jensen, hvilken,
dinglande med benen fram och åter ned om sängkanten,
satt qvar i den gammalmodiga höga sängen.

"Du frågade hvad jag vill. Jag trodde du hade
den saken klar för dig, eftersom du haft den hyggligheten,
att skriftligen uppsätta och teckna ditt namn
under, min vilja... Hälften hvar det är summan af
vår öfverenskommelse, jag ser att du nog påminner
dig vårt lilla kontrakt."

Holger ruskade på sig, och Jensen fortfor:

"Jag sätter icke i fråga din ärlighet, ty den har
jag garanterad, men jag vill skynda på dig en smula;
min sista fyrk strök med för de här förb. stöflarne,
som sitta som black om benen; det ar nu snart sex
månader sedan gubben samlades till sina fäder," Jensen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free