Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Fiskmåsarnes berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gömde dem i sin mörka förrädiska famn, der år
efter år så många svarta och sorgliga hemligheter
nedbäddas.
*
Det var en mild och vårlik söndagseftermiddag.
Vid Rosenholm herrskade denna tystnad och
overksamhet, som göra söndagarne på landet så långa och
liflösa. De flesta af gårdens folk hade gått bort att
roa sig i bygden, och endast den stora kökspigan, som,
halfsofvande öfver sin psalmbok, satt i den så kallade
jungfrukammaren, och lilla Dora, som, liggande
framstupa på köksbordet, var sysselsatt att författa ett
obegripligt bref till sin fästman, funnos hemma.
Jensen hade mycket riktigt rest sin väg om
aftonen, då de båda herrarne hemkommit från sin
promenad, och då Pella om morgonen utkom, underrättad
om hans afresa, framförde hennes bror den främmandes
komplimenter till henne, på samma gång han berättade,
att Jensen fått underrättelse att det fartyg, med hvilket
han skulle återresa till England, var segelfärdigt, och
derför så hastigt måst lemna dem.
Broderns ovanliga hjertlighet och hans skämtsamma
frågor om orsaken till Pellas afsky för hans burleska
vän förmådde henne att berätta sin förskräckelse vid
åsynen af den olyckliga ringen på Jensens finger.
Holger kunde icke fullkomligt dölja sin rörelse
dervid, men Pellas barnsliga och oskyldiga sinne hade
aldrig misstänkt brodern, och då nu denne med
den mest lugna och öfvertygande ton påminde henne
tiden för sin egen och Jensens ankomst till Göteborg
och skämtade öfver hennes sällsamma fantasi, på samma
gång han förestälde henne vådan och orättvisan af
att fatta dylika gräsliga misstankar på en så
obetydlig och helt och hållet tillfällig omständighet,
lugnades den unga flickan snart och log och ryste på
samma gång åt sin hemska föreställning, som hon icke
begärde bättre än att kunna förjaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0079.html
