Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
SKYMNINGSPRAT.
r,
N-
med själens öga helt andra bilder an dem verkligheten
omkring henne företedde.
Som hon nu satt var hennes förändring i synner-
het märkbar. Den friska och lysande skönhet, den
mjukhet, det ljufva och skära behag, som den första
ungdomen eger, fanns icke mera hos Gunild, allvaret
och stoltheten, som legat der bakom, hade nu fram-
trädt, hon var mindre tjusande men lika skön.
Sorgen, som vanligtvis försvagar nerverna och
böjer sinnet, hade härdat henne och det svärmeri,
den rikedom och rörlighet i själen, som kallas fantasi
och som naturen och hennes uppfostran gifvit henne,
hade nu antagit en mörk oph hemlighetsfull karakter
och lagt ett stelt och onaturligt tvång i hennes unga
ansigte.
En gäll barnröst, som ropade "mamma, mamma",
väckte nu Gunild ur hennes dvallika tillstånd, och
hennes blickar följde med ett slags vaknande intresse
en liten gosse, som med fladdrande hår, bara fötter och
utsträckta armar, springande af alla krafter ut efter
bygatan, nedom trädgården, sökte upphinna sin mor,
som med en mjölkbytta på hufvudet gick ett stycke
framför; nu var den lilla skrikhalsen nära målet, men
just nu snafvade han, föll framstupa i dammet och
ropen byttes i ett skallande skrik. Modren stälde ifrån
sig byttan, skyndade fram, tog honom i sina armar
och torkade, under smekande och tröstande ord, tårarne
och sanden från hans lilla trinda ansigte.
Denna lilla scen utan betydenhet tycktes emeller-
tid i hög grad fästa den unga flickans uppmärksam-
het, ty hennes fuktiga och lifvade blickar följde modren
och barnet ända till dess de försvunno vid skogsbry-
net, och suckande förde hon handen till pannan, lik-
som begrundande.
"Min mor, min mor, hvar skall jag söka dig?"
mumlade hon sakta, omedveten om att hennes tankar
utbröto i ord. "Hvar? Under det låga torftaket eller
i den granna, okända verlden, som jag ar skild ifrån?
Margareta vet det, hon ensam, jag ar saker derpå;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
