Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEKSDRYCKEN.
39
»
"Men, Gunild, ni vet icke att denna Twerza var
j ag, jag sjelf, som sitter här framför er sa skrynklig
och gammal, jag var denna sköna, unga zigenerska;
att min hämd blef en förbannelse, en djefvul, ett
spöke for mig sjelf, att från det ögonblick jag såg
honom, den olycklige, vrida sig i konvulsioner och dö
for mina fötter, från detta ögonblick har hans brustna
ö^on stirrat emot mig ur mörkret, hvarje natt har
hans armar ständigt sträckts för att fatta sin känslo-
lösa älskarinna och sitt offer. Jag flydde hans förfär-
liga kärlek, som jag uppväckt för att hämnas medan
han lefde, men hans ande kan jag icke fly. Mitt hår
har blifvit hvitt, min kind brun och sträf som tallens
bark; intet, intet, hjelper; ännu hvarje natt, då mitt
öga slutes till sömn, står han der, ett köttlöst ben-
rangel, och ser på mig med sina brinnande, hungriga
ögon, och sträcker sina knotiga armar emot mig, och
snart, snart skall jag känna dem omsluta mig."
Gumman hade rest sig upp från bänken der hon
satt, hennes blickar lyste af en feberaktig, vansinnig
glans, hennes magra, seniga armar voro utsträckta,
hennes händer sammanknutna och hennes gulbruna
ansigte badade i svett, då hon åter nedsjönk på sin plats.
"Ser ni, Gunild, detta vet ni icke; detta har
Simon icke sagt er; för att hämnas på den man älskat
måste man sjelf stiga ned till afgrunden, hvars hjelp
man mottagit."
"Ah, Maja," sade Gunild, rysande emot sin vilja för
den gamlas ord och häftiga extas. "Tror du väl att
du skrämmer mig med dessa hotelser ? Ar det val möjligt,
att åren kunnat sa låta dig glömma kärlekens styrka?
Jag älskar Nils, förstår du, älskar honom oaktadt hans
förräderi och falskhet; hur kan hans ömhet, som jag vill
ega, skrämma mig! Bet finnes ingen afgrund för mig der
han ar. Ack, Maja, jag vill tillhöra honom både i lifvet
och i döden. Jag vill binda oss tillsammans för evigt;
må våra kroppar förgås, bli stoft och mull, men sa länge
våra själar lefva, skola dessa själar vara förenade; jag
vill sä, med hela min varelses styrka och förmåga. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
