Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
SKYMNINGSPRAT.
Nils fortsatte sin gång ännu några steg tills han
kommit till hornet af nästa hus, här stannade han,
vände sig till sin följeslagare och sade i det han räckte
honom brefvet, hvars adress den stackars Johan med
sa mycken möda utarbetat:
"Kom nu väl ihåg hvad jag sagt. Du ställer dig
alldeles iiivid trappan der vagnen står och då du ser
ett fruntimmer komma ut ur porten för att stiga, upp
i vagnen, sa skyndar du dig fram och lemnar henne
brefvet; låt icke betjenten knuffa undan dig, och säg
att brefvet ar ifrån din fattiga mor; kommer du nu
ihåg allt detta? Yar nu flink och hurtig och uträtta
ditt ärende, sa får du denna vackra specieriksdaler af
mig när du kommer hit igen; jag står qvar här vid
hörnet, bakom väggen, for att se om du lyckas."
Gossen sprang glad sin väg för att uträtta sitt
uppdrag, och Nils stod qvar med sa oroligt och klap-
pande hjerta, som om han varit den mest oskuldsfulle
nybörjare i dessa slags äfventyr.
Han såg sin lilla postillon d’amour springa uppför
trappan och trycka sig tätt intill vinkeln i muren invid
porten, men i detsamma öppnades denna och Nils, som
fruktade att blifva sedd, drog sig bakom hörnet, der-
ifrån han likväl kunde titta fram, i skydd af en stor
och klumpig af visare af sten.
Det var verkligen Gunild som kom ut, men till
Nils’ förtviflan var hon icke ensam. Ett annat frun-
timmer, hvars utseende han icke kunde urskilja, följde
henne. Detta hade han i sin brådska icke förberedt
gossen på; hur skulle nu denne förhålla sig? Nils
andades knappast och gaf redan allt förloradt.
De båda damerna gingo långsamt utför trappan, utan
att gossen i sin villrådighet rörde sig ur stället, en betjent
med en pelsfodrad matta öfver armen följde dem; han
skyndade nu fram, öppnade vagnsdörren, bredde ut
mattan derinne och hjelpte den främmande damen, som
tycktes vara ett äldre fruntimmer, först i vagnen. Nu
satte äfven Gunild sin fot på vagnssteget, då den lilla
budbäraren, förmodligen bragt till ett beslut genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
