Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SKYMNINGSPRAT.
sade han med en bestämdhet och häftighet, som icke
tillät någon in vändning."
"Nils ar verkligen sjuk, han lider synbart," sade
Fabian och satte sig ned.
"Men han vill åtminstone icke tillstå det," återtog
Ebba, "han säger sig må fullkomligt väl."
"Men hur blek och mager har han icke blifvit.
Tant har säkert märkt hans förändring?" återtog löjt-
nanten.
"Tyvärr," sade friherrinnan sakta och bröt det
bref hon höll i handen.
Ebba fördjupade sig åter i sitt broderi och Fabian
spatserade fram och åter på golfvet.
"Detta bref ar från Mariana, som återkommit från
Aachen, hon vill nu göra en liten tur omkring, innan
hon återvänder till Stockholm och ämnar sig hit. Hon
har ett par vänner med sig, hvilkas bekantskap hon
gjort utomlands under sin brunns-sejour."
"Jag tindrar hvad Nils skall säga härom?"
"Hon nämner icke hvilka de äro, och icke heller
tiden när de tänka inträffa här," sade friherrinnan
betänksamt och hoplade det bref hon läst.
"Ack, mamma, hvad det blir gudomligt roligt, vi
behöfva väl något afbrott i vårt enformiga lif," utropade
Ebba och sköt sybågen ifrån sig.
"Men hvad skall din man tycka derom? Jag fruktar
att han icke finner deras besök lika angenämt som du,
han har på senare tiden visat en sällsam ovilja för
allt sällskapslif."
"Det ar sannt, men jag tror i alla fall att litet
förströelse och omvexling ar honom nyttig, ty hela
hans sjukdom tycks mig bestå i ett aldrig vikande
dåligt humör," sade Ebba, under det hon påtog en
schal, som hängde öfver stolskarmen.
"Se sa, Fabian, nu gör jag dig sällskap om du icke
ämnar företaga en allt för lång promenad," fortfor hon,
vändande sig till löjtnanten, som stannat vid ett fönster.
"Jag vet sannerligen icke om vi skola underrätta
Nils om Marianas besök, hanar verkligen sa häftig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
