Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUF-TOMTEN.
27
"Jo, pappa, den har jag då aldrig sett honom
utan " afbröt Regina skrattande.
’"Hor på, mitt barn," sade gubben allvarsamt,
utan att bry sig om Eeginas skämt, "du kan icke mena
allvarsamt med hvad du nu säger."
"Sanningen att säga, sa har jag icke tänkt, hvar-
ken på honom eller någon annan, men efter du ändt-
ligen vill att jag skall gifta mig, sa faller det mig just
in, att Hugo Liljie ar den enda jag vill hafva till
man, det ar mitt fulla allvar."
"Regina, Regina! Kom ihåg att detta ar en all-
varsam sak."
"Ja visst, mycket allvarsam, och just derför ar
det val nödvändigt att följa sitt tycke."
Regina kastade sig åter leende och smekande om
faderns hals och fäste sa bedjande blickar på honom,
att den gamle, mumlande och halft besegrad, endast
skakade på hufvudet och nämde icke mera den heder-
liga häradshöfdingen med lösturen, som han redan ut-
sett till sin måg.
I stället gjorde han sig noga underrättad om den
unge löjtnanten, som hans nyckfulla och barnsliga
dotter fattat ett sa hastigt tycke för, och följden blef
att den hederlige gubben, som fann att Liljies enda
fel tycktes vara hans fattigdom, sex veckor derefter
firade de båda ungas förlofning.
De hade nu varit gifta ett ar, utan att Hugo,
som var alltför mycket kär i sin hustru, ännu lyckats
bibringa henne ens de första begreppen om lifvets
pligter och allvar. Hon uppfattade ännu allt pä samma
ytliga och lekfulla sätt och var ännu alltjemt sin mans
nyckfulla och barnsliga älskarinna.
Kanhända fanns intet ädelt stoff i denna själ, ingen
kraft, ingen förmåga att höja sig ur den sfer af lum-
pet, tanklöst lättsinne, som låter sa många menniskor
lefva blinda och famlande, beroende af hvarje liten
tillfällighet, dukande under för hvarje sinnesrörelse,
vacklande, omyndiga, ©tillräkneliga barn ända till slutet
af sin lefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
