Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
SKYMNINGSPRAT.
Det finnes emellertid två slag af dylika menniskor;
de som med all sin lumpenhet och oklarhet i förstånd
och känsla, likväl ega en plågsam aning om sitt ringa
värde, tillräcklig att förbittra deras lif, men icke till-
räcklig att höja dem, och de, hvilkas ståndpunkt ar
sa låg, att den medgifver dem lyckan af en fullkomlig
belåtenhet med sig sjelfva.
Skulle Eegina komma att tillhöra något af dessa,
sa olika, sa långt ifrån. den ädla, högsjnnade och all-
varliga qvinna, hvilken Hugo tänkt sig såsom sin vän
och maka? t
"Hvad ar klockan, Hanna ?" sade Eegina till flic-
kan, som nu böjde sig ned för att uppsnöra hennes
hvita sidenkängor.
"Hon slog nu half tre der ute i salen; befaller
hennes nåd något mera?"
"Nej, tack! Du kan gå."
Hanna trädde ett par små sammetstofflor på sin
matmors fötter och lade en schal öfver hennes axlar,
innan hon aflägsnade sig.
Eegina satt emellertid ännu qvar, mönstrande med
en min af nöje och belåtenhet sin egen bild i spegeln.
Det syntes att skilda tankar vexlade inom henne,
ty an fingo hennes ögon ett ömt och smägtande uttryck,
an blixtrade de djerft och glädtigt, an sväfvade ett
vemodigt, an ett trotsigt leende på lapparne, men lik-
som utbredt öfver hela hennes varelse, låg det stolta
medvetandet om ungdomens och skönhetens makt -
den enda makt i verlden som den unga damen ännu
kände och erkände.
Vanskliga, försvinnande makt! Oemotståndlig i
dag, bruten och glömd i morgon! Olycklig den qvinna,
som bakom denna tjusande auktoritet icke eger någon
annan, eller mera varaktig.
Smärtans, tålamodets och kärlekens sublima krafter,
hvilkas suveränetet tiden, förr eller senare, lär ett ädelt
sinne, voro £,nnu för Eegina okända och obegripliga.
Nu hördes ett buller i rummen utanför, Eegina
lyssnade med återhållen andedrägt, i det hennes kinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
